Hållbarhetsaspekter vi beaktat i vårt arbete med ”Kultursystem etapp 1”.
Vi har beaktat följande hållbarhetsaspekter: ekonomisk hållbarhet, social hållbarhet, ekologisk hållbarhet och hållbar konsumtion och produktion.
Den ekonomiska hållbarheten är central för alla aktörer i kultursystemet. Hur kan man finansiera det man vill göra och få det att överleva? Mycket av visionerna som kommit fram har kretsat kring hur vi tillsammans kan öka våra inkomster var och en för sig och tillsammans här ute på landet och det utan att behöva lämna ön. Vi ser att synergieffekterna i ett system ökar möjligheterna till resiliens och det påverkar också den ekonomiska hållbarheten. När det gäller lokalfrågan är en av utmaningarna att också hitta en hållbar ekonomisk modell för förvaltande.
Den sociala hållbarheten är minst lika central. Det finns en starkt förankrad önskan om att skapa tätare nätverk, bättre samverkan och bryggor, till exempel mellan inflyttade och infödda, gamla och unga, motorburen ungdom och konstnärer. En bra och meningsfull integration leder till social trygghet. Vi som bor här vill ha ett liv utanför hemmen. Ideellt engagemang springer många gånger ur en önskan att träffa andra människor än dem man omges av varje dag. Därför har exempelvis tankar om en kollektivverkstad vuxit fram. Risken på landsbygden är annars att man lätt blir instängd, vilket kan vara förödande för den som lider av ensamhet, utanförskap eller befinner sig i hem där missbruk eller våld i nära relationer förekommer.
Den ekologiska hållbarheten är något som alltid finns med. Miljö- hållbarhets- och klimatfrågor genomsyrar många av föreningarna som tagit initiativ till kultursystemet. Inte minst Ekobyn och Orust kretsloppsakademi, som strävar efter att ön ska bli självförsörjande på mat, el, energi med mera. Även Orust mat, som värnar om närproducerat, vill att ön ska vara självförsörjande på mat. Ekobesöksnäringen vill inspirera till ett ekologiskt sätt att leva. Det är en del av konceptet och något som lockar till sig folk, då ekologisk hållbarhet gärna kopplas till livskvalitet. Under arbetet har det kommit fram många röster som vill minska bilkörning och istället binda ihop ön med cykelleder, vandringsleder och lösningar som kan bygga på en gemensam transport-app i kombination med en fungerande kollektivtrafik.
Till hållbar konsumtion och produktion räknar vi kultur och kulturevenemang, som i jämförelse med konsumtion (och produktion) av fysiska produkter lämnar ett mycket mindre ekologiskt fotavtryck. Att förbättra förutsättningarna för kulturproduktion och kulturkonsumtion på östra Orust är en uttalad målsättning i kultursystemet.
Det som finns med i hållbarhetsaspekterna vi tar med oss in i etapp 2 är bland annat följande delfördjupningar:
KULTURENS ROLL FÖR HÅLLBAR UTVECKLING
Ofta får man höra att kulturell hållbar utveckling ingår i den sociala dimensionen. Det finns andra sätt att se på hur kulturens uttryck och utgångspunkter samspelar med hållbarhetens klassiska ”ekonomi, ekologi och sociala dimensioner”. Sammanfattande uttryckt kan man beskriva kulturens roll i en hållbar utveckling som den 4:e dimension som sätter ett relativt värde på de övriga 3 dimensionerna. Det vill säga: I vilken mån bidrar ett visst val till att förstärka helheten, och sker det i så fall på bekostnad av någon annan dimension? Kulturell hållbar utveckling möjliggör på så sätt en avvägning mellan delvis motstridiga hållbarhetsmål. Och i förlängningen bidrar denna till att vi alla övar oss i att göra kloka avvägningar.
SAMVERKAN
Den nya ekonomin, som kommer att växa fram ur uppenbara felaktigheter i den ekonomi som utgår från en oändlig tillväxt, bygger på samverkan, öppenhet, tillit och transparens. Kultursystemet kan i sina olika aktiviteter spela en viktig roll i framväxten av ett samarbetsklimat, där win-win-lösningar och samverkan blir mer attraktiva än konkurrens.
TRANSPORTFRÅGAN
Östra Orust präglas av gles bebyggelse, relativt stora avstånd och ett direkt beroende av att transportlösningarna kan bli hållbara, både för persontransporter och för varutransporter. Oavsett hur lokalfrågan kan lösas för att möjliggöra kreativa processer när konstnärer och kulturutövare möter varandra och sin publik, måste de hållbara lösningarna på transportbehoven finnas med. Hur minimerar vi och effektiviserar vi de transporter som måste ske? Här kommer det bli aktuellt att hitta flera olika slags lösningar, där samverkan, samåkning och att dela ansvaret för transporter blir allt mer nödvändigt. Det är delvis stora avstånd och infrastrukturen för säker cykling är svag. Bilberoendet kvarstår under överskådlig tid. Att på enkla sätt hjälpas åt med olika transporter kommer att bli nödvändigt, kanske inkluderande särskilda turer med bussar, där publik hämtas upp för att bussas till en konsert eller dylikt. Ett annat sätt att minska transportbehovet är att decentralisera och förlägga verksamheter, aktiviteter och affärer på fler platser närmare där folk bor. Det finns även en jämställdhetsaspekt här, något som inte minst Chalmers analys har uppmärksammat. Ofta är det kvinnan i hushållet som sköter merparten av inköpen och skjutsar barn till och från aktiviteter.
