Categories
Blogg Projektgruppen arbetar

Hållbarhetsaspekter

Hållbarhetsaspekter vi beaktat i vårt arbete med ”Kultursystem etapp 1”.

Vi har beaktat följande hållbarhetsaspekter: ekonomisk hållbarhet, social hållbarhet, ekologisk hållbarhet och hållbar konsumtion och produktion. 

Den ekonomiska hållbarheten är central för alla aktörer i kultursystemet. Hur kan man finansiera det man vill göra och få det att överleva? Mycket av visionerna som kommit fram har kretsat kring hur vi tillsammans kan öka våra inkomster var och en för sig och tillsammans här ute på landet och det utan att behöva lämna ön. Vi ser att synergieffekterna i ett system ökar möjligheterna till resiliens och det påverkar också den ekonomiska hållbarheten. När det gäller lokalfrågan är en av utmaningarna att också hitta en hållbar ekonomisk modell för förvaltande.  

Den sociala hållbarheten är minst lika central. Det finns en starkt förankrad önskan om att skapa tätare nätverk, bättre samverkan och bryggor, till exempel mellan inflyttade och infödda, gamla och unga, motorburen ungdom och konstnärer. En bra och meningsfull integration leder till social trygghet. Vi som bor här vill ha ett liv utanför hemmen. Ideellt engagemang springer många gånger ur en önskan att träffa andra människor än dem man omges av varje dag. Därför har exempelvis tankar om en kollektivverkstad vuxit fram. Risken på landsbygden är annars att man lätt blir instängd, vilket kan vara förödande för den som lider av ensamhet, utanförskap eller befinner sig i hem där missbruk eller våld i nära relationer förekommer.

Den ekologiska hållbarheten är något som alltid finns med. Miljö- hållbarhets- och klimatfrågor genomsyrar många av föreningarna som tagit initiativ till kultursystemet. Inte minst Ekobyn och Orust kretsloppsakademi, som strävar efter att ön ska bli självförsörjande på mat, el, energi med mera. Även Orust mat, som värnar om närproducerat, vill att ön ska vara självförsörjande på mat. Ekobesöksnäringen vill inspirera till ett ekologiskt sätt att leva. Det är en del av konceptet och något som lockar till sig folk, då ekologisk hållbarhet gärna kopplas till livskvalitet. Under arbetet har det kommit fram många röster som vill minska bilkörning och istället binda ihop ön med cykelleder, vandringsleder och lösningar som kan bygga på en gemensam transport-app i kombination med en fungerande kollektivtrafik.

Till hållbar konsumtion och produktion räknar vi kultur och kulturevenemang, som i jämförelse med konsumtion (och produktion) av fysiska produkter lämnar ett mycket mindre ekologiskt fotavtryck. Att förbättra förutsättningarna för kulturproduktion och kulturkonsumtion på östra Orust är en uttalad målsättning i kultursystemet.  

Det som finns med i hållbarhetsaspekterna vi tar med oss in i etapp 2 är bland annat följande delfördjupningar:

KULTURENS ROLL FÖR HÅLLBAR UTVECKLING

Ofta får man höra att kulturell hållbar utveckling ingår i den sociala dimensionen. Det finns andra sätt att se på hur kulturens uttryck och utgångspunkter samspelar med hållbarhetens klassiska ”ekonomi, ekologi och sociala dimensioner”. Sammanfattande uttryckt kan man beskriva kulturens roll i en hållbar utveckling som den 4:e dimension som sätter ett relativt värde på de övriga 3 dimensionerna. Det vill säga: I vilken mån bidrar ett visst val till att förstärka helheten, och sker det i så fall på bekostnad av någon annan dimension? Kulturell hållbar utveckling möjliggör på så sätt en avvägning mellan delvis motstridiga hållbarhetsmål. Och i förlängningen bidrar denna till att vi alla övar oss i att göra kloka avvägningar.

SAMVERKAN

Den nya ekonomin, som kommer att växa fram ur uppenbara felaktigheter i den ekonomi som utgår från en oändlig tillväxt, bygger på samverkan, öppenhet, tillit och transparens. Kultursystemet kan i sina olika aktiviteter spela en viktig roll i framväxten av ett samarbetsklimat, där win-win-lösningar och samverkan blir mer attraktiva än konkurrens.

TRANSPORTFRÅGAN

Östra Orust präglas av gles bebyggelse, relativt stora avstånd och ett direkt beroende av att transportlösningarna kan bli hållbara, både för persontransporter och för varutransporter. Oavsett hur lokalfrågan kan lösas för att möjliggöra kreativa processer när konstnärer och kulturutövare möter varandra och sin publik, måste de hållbara lösningarna på transportbehoven finnas med. Hur minimerar vi och effektiviserar vi de transporter som måste ske? Här kommer det bli aktuellt att hitta flera olika slags lösningar, där samverkan, samåkning och att dela ansvaret för transporter blir allt mer nödvändigt. Det är delvis stora avstånd och infrastrukturen för säker cykling är svag. Bilberoendet kvarstår under överskådlig tid. Att på enkla sätt hjälpas åt med olika transporter kommer att bli nödvändigt, kanske inkluderande särskilda turer med bussar, där publik hämtas upp för att bussas till en konsert eller dylikt. Ett annat sätt att minska transportbehovet är att decentralisera och förlägga verksamheter, aktiviteter och affärer på fler platser närmare där folk bor. Det finns även en jämställdhetsaspekt här, något som inte minst Chalmers analys har uppmärksammat. Ofta är det kvinnan i hushållet som sköter merparten av inköpen och skjutsar barn till och från aktiviteter. 

Categories
Kartläggning av östra Orust Östra Orust framtid

Tre utvecklingsområden

Tre utvecklingsområden för östra Orust sticker ut i materialet vi analyserat. Mål och drömmar kopplade till dessa återkommer ständigt och prioriteras högst. Det handlar om (1) SAMVERKAN, (2) LOKALER och (3) HÅLLBARA TRANSPORTER

Samverkan behöver utvecklas på fem olika plan, samverkan kulturaktörer emellan, samverkan mellan inflyttade och infödda, samverkan med och inom det lokala näringslivet, samverkan med kommunen och samverkan med omkringliggande kommuner. Vi behöver fortsätta med att identifiera gemensamma mål och hur de kan nås. Nu finns det flera föreningar med visioner som delvis sammanfaller och delvis går isär. I vissa fall vill vi lösa samma saker men på lite olika sätt eller på olika platser. En större samstämmighet skulle sannolikt frigöra en del handlingskraft och mer riktade resurser. Samtidigt är det väldigt viktigt att inte kväsa varandras initiativ, tvärtom stötta. Det finns utöver föreningarna gott om små företag och kreativa personer som kan få mer nytta av varandra än nu. Gemensamt kan vi lyfta fram och synliggöra den rikedom som finns i området.

Tillgången till lokaler, eller platser, på östra Orust behöver utvecklas för att tillgodose tre olika behov: behovet av platser att mötas på, behovet av arbetsplatser där kulturutövare kan arbeta omgivna av kollegor och platser för publika evenemang. Idag är de mötesplatser som finns i stor utsträckning privata. Kulturarbetare arbetar vanligtvis isolerade i, eller i anslutning till, hemmet. Det finns starka önskemål om gemensamma mötes- och arbetsplatser. Vi behöver konkret undersöka tillgången på lokaler, möjligheter till nybyggen och ombyggnation, vilka lokaler som lämpar sig bäst för olika ändamål, vilka svårigheter och tillgångar som finns kopplade till olika platser, hur uppbyggandet, förvaltande och användande av lokalerna kan organiseras och hur en lokal som ska rymma de behov vi har identifierat kan finansieras.

Möjligheterna till hållbara persontransporter/transporter på östra Orust behöver också utvecklas. Vi ser många tankar kring att man vill kunna röra sig utan bil. Transportfrågan handlar dels om de reguljära transportbehoven för boende och verksamma i området, där nya lösningar skulle bli både tid- och kostnadsbesparande samtidigt som Orusts transportrelaterade utsläpp av CO2 skulle minska; dels om besökares upplevelsekopplade transportbehov, som ser annorlunda ut i tid och i genomförande.

Nya erbjudanden av gränsöverskridande karaktär skulle kunna ta form, där Orusts unika kombination av kustsamhällen, landsbygd, besöksmål, vandrings- och cykelleder kan utnyttjas för destinationsturism för dagsturer eller längre vistelser och inkludera besök hos konstnärer, gallerier, ateljéer, butiker, matkulturupplevelser med mera. Cykeluthyrning av återbrukscyklar kopplat till båtturer och kombinerade natur-, odlings- och kulturupplevelser kan bli ett signum för östra Orust.

Dynamik, livskvalitet, attraktivitet

Ett annat sätt att se på det skulle kunna ge följande tre utvecklingsområden:

  • Dynamik
  • Livskvalitet / Kvalitet
  • Attraktivitet

Hur kan intressanta kontraster skapa attraktivitet och kvalitet? Utgångspunkten är att det krävs polaritet för att attraktion ska uppstå. Genom att ta vara på dynamiken kan nya konstellationer uppstå som ökar möjligheterna till åretruntliv och självförsörjning (någon kan något som någon annan inte kan, någon har något som någon annan inte har) där det ena leder till det andra.

Kan man sedan beskriva vad som pågår på östra Orust skapar det nyfikenhet, som i förlängningen kan bidra till att Orust uppfattas som en attraktiv plats att leva och verka på.

Länk till: Statistik- och analysarbetet vi gjorde inför ny ansökan till Kultursystemet Etapp 2.

Länk till: Om hållbarhet i östra Orust Kultursystem

Länk till: Analys efter workshop och grupparbeten under
perioden 1:a mars – 15:e april 2020.

.