Christer Owe – Östra Orust Kultursystem

Bakgrund

Traditionellt handlar hållbar utveckling om att säkerställa ekonomisk, ekologisk och social hållbar utveckling. FN har tagit fram 17 globala hållbarhetsmål, SDG 2030, som ska tjäna som vägledning och fokus på de mest angelägna delarna som täcker mångaområden, allt från fattigdom och vattentillgång till ansvarsfull konsumtion och rättvisa villkor i samhället.

Ur ett gränsvärdesperspektiv har en grupp forskare med Johan Rockström i spetsen arbetat fram ”Planetära gränsvärden” som är viktiga att upprätthålla för att inte de livsuppehållande systemen ska krascha. Två av de gränsvärden som vi redan idag kraftigt har överskridit handlar om ekosystemet med den pågående artutrotningen samt klimatfrågan. På global nivå, på europeisk och nationell nivå samt lokalt har vi fortfarande inte säkerställt en hållbar utveckling. Situationen är allvarlig om inte alarmerande. Den pågående Corona-krisen är en indikator på att den naturliga balansen i naturen har rubbats. De omfattande bränder, översvämningar, glaciäravsmältningar och onormala temperaturer vi allt oftare upplever är andra tydliga signaler om att människan påverkar hela planeten på ett i värsta fall irreparabelt sätt. Det talas om ”tipping points”, oåterkalleliga förlopp som gör att världen hamnar i ett nytt, oväntat och kanske farligare jämviktsläge. Det forskarna betonar är hastigheten som förändringarna pågår i. Klimatzonerna förflyttas cirka en meter i timmen. Inte ens en snigel hinner med, än mindre svampar och trädrötter.

Hållbarheten ur ett Orustperspektiv

De samverkande föreningarna i Kultursystemarbetet har alla en uttalad ambition på hållbarhetsområdet. Orust Kretsloppsakademi startades 2012 just för att kanalisera idéer för ett hållbart Orust och har framgångsrikt genomfört era satsningar för att åstadkomma förändring. Ekobyn och Föreningen Ålgård har medlemmar med en tydlig förankring i just de frågor som hållbarheten fokuserar på. Att bygga med sunda material, att odla marken och förvalta byggnader med miljö- mässiga förtecken utgör självklara komponenter i föreningarnas verksamheter. Värderingarna tar sig uttryck i konkret handling. Föreningen orustKONST har formats utifrån ett behov av att göra plats för olika konstarter på Orust. I det konstnärliga perspektivet ligger också en stark känsla av att fånga och uttrycka andra värden än de materiella, inte minst de tidlösa och de värden som just nu hotas av en hänsynslös rovdrift på jordens resurser.

Att så många konstnärer och kulturarbetare bor och verkar på östra Orust är ingen tillfällighet. Här finns verksamheter, organisationer och före- tag med era beröringspunkter. Småbarnsfamiljer kan välja att sätta sina barn i Orust Waldorfskola, välja att bo i ekobyn och på olika sätt hitta själsfränder och samarbetsparter som underlättar den valda livsstilen. Naturens skönhet, närheten till havet och möjligheterna till självhushållning är säkert bidragande faktorer till hur östra Orust har utvecklats.

När tillräckligt många personer önskar samma sak uppstår också de gemensamma plattformar, nätverk och föreningar som nu i nästa steg kan utvecklas inom Kultursystem Östra Orust.

Analys av hållbarhetsaspekterna

Ekonomisk hållbarhet

Ekonomisk hållbarhet handlar om att klara balansen mellan inkomster och utgifter ur ett långt perspektiv, även med skiftande efterfrågan på varor och tjänster. Ekonomisk hållbarhet handlar om att bygga reserver för dåliga tider och om att identifiera möjliga riskfaktorer i den löpande verksamheten. Vinst, några säger överskott, är nödvändigt och eftersträvansvärt eftersom det är vinsten som ger utrymme för återinvestering i verksamheten och att bygga en buffert för de kostnader som kan uppstå eller de intäkter som plötsligt kan falla bort. Många egenföretagare och konstnärer saknar i dagsläget möjlighet att få A-kassa när uppdragen sinar. Det gör dem särskilt utsatta, inte minst när hyra ska betalas för både bostad och ateljé, oavsett inkomstläge.

Den ekonomiska hållbarhet Kultursystemet ska sträva efter handlar om att ta till vara möjligheten att samutnyttja resurser i syfte att minska kostnader, att arbeta realistiskt med budgetar och långsiktiga prognoser, samt att ta till vara möjligheten till sam finansiering genom olika former av ”crowd-funding” och liknande. Om 100 personer delar på en risk blir var och ens risktagande bara en procent av helheten. Den nya ekonomin som troligen växer fram som ett svar på spekulations- ekonomin kommer att kännetecknas av mer tillit
och transparens, mer av typen ”andelsjordbruk” än privata lösningar, mer av prosument-tänkande, där konsumenten samtidigt är producent och vice versa. Ett större ansvarstagande skapar dessutom större delaktighet på ett känslomässigt plan. Det blir roligare att delta i processer, helt enkelt.

Social hållbarhet

Social hållbarhet handlar om att se människan i olika sammanhang. Hur vi påverkas och får utrym- me för våra förmågor och hur vi bejakar varan- dras styrkor och accepterar varandras svagheter. Den sociala dimensionen kommer i den nya ekonomin ta sig uttryck i att en del av tjänstesektorn hamnar i en ideell sektor. En sådan utveckling kan kortsiktigt missgynna samhällets behov av skatteintäkter men har den fördelen att de sociala interaktionerna bygger förtroende och tillit. Hjälps man åt blir det naturligt att fortsätta hjälpas åt. Värdet av en hjälpsam gest kan inte reduceras till en ekonomisk transaktion. På sikt kan det sociala kittet generera företagande genom att förtroendet för individer utgör en bra grund för affärer. Istället för att konkurrera med pris kan fördelen för nya företag lika gärna handla om kvalitet, förtroende och ömsesidighet.

Ekologisk hållbarhet

Ekologisk hållbarhet handlar om framför allt om miljöhänsyn, reducerad klimatpåverkan och att återbruka produkter på ett klokt sätt. 40 % av energin som används på Orust går till transporter, så både ur ett kostnadsperspektiv och ett miljö/klimatperspektiv är det väsentligt att reducera transportarbetet. Transportfrågan kommer också alltid upp när angelägna frågor i relation till utvecklingen på Orust kommer på tal. Avstånden är relativt stora och bilberoendet stort. När vi ut- vecklar kultursystemet på östra Orust behöver vi titta extra noga på hur reguljära persontransporter kan minimeras genom olika dellösningar, men också på lösningar för att locka extern publik till de attraktioner och besök som anordnas. Upplevelsebaserade event kan delvis kopplas till cykel-turism, men det kan också handla om att kombinera båtturer, bussturer och vandringar på ett nytt sätt. Lokala eldrivna minitransporter kan också vara en lösning, där externa besökare tar sig en knutpunkt och blir skjutsade till olika besöksobjekt. Att kombinera Orusts alla ekologiska odlare och uppfödare med restaurangutbud, caféerbjudanden, matsäckspaket etc. är ett exempel på hur den ekologiska hållbarheten kan stärkas på olika sätt om man tar till vara möjligheter.

Kulturell hållbarhet

Kulturell hållbar utveckling tappas ofta bort i sammanhanget. Det finns de som argumenterar för att kulturell hållbar utveckling är en fjärde dimension som står utanför de tre övriga. Kulturell hållbar utveckling ger i det synsättet en möjlighet att ställa delvis motstridiga mål mot varandra för att på klokast möjliga sätt göra en rimlig avvägning. Traditionellt har ekonomisk och ekologisk hållbarhet ställts mot varandra och ofta har ekonomiska hänsyn gått före. Det har handlat om ”jobb” eller ”ekonomisk överlevnad” medan ”miljöskador” har fått lägre prioritet. Billiga massproducerade varor som genererar utsläpp i en annan världsdel har varit viktigare att producera än dyrare dito, där miljöskadorna varit mindre.

Rätt använd blir kulturell hållbar utveckling en systematik för att lyfta demokratifrågor, lagstiftning, värderingar, utbildningsbehov och andra kulturellt förankrade frågeställningar. För kultursystemet på östra Orust kan konstateras att redan utgångspunkten i konst och kultur säkerställer att dessa frågor får en ständig aktualitet och att fenomen, avvägningar och värderingar synliggörs på ett sätt som bidrar till en hållbar framtid.

Kulturell Hållbar Utveckling

Riktning och framtidvision and mission
Individens ansvar i ett större sammanhang
Kunskapens möte med värderingar, omdömesbildningar och vägval
Det fält där utvecklingsfrågor, metoder, kvalitetssäkring, utbildning, kompetenshöjning, och övergripande arbete hör hemma.
Nya förhållningssätt och ny verksamhet
Skapande processer
Idéutveckling och samtal
Delaktighet och identifikation
Kvalitet och livskvalitet
Historia och historier
Hoppfullhet, glädje och empati
Minne, svårmod och eftertanke

Hexagonerna och de Tolv punkterna är två olika sätt att se på samma sak. De är båda exempel på sådant som ryms under rubriken Kulturell Hållbar Utveckling men ej får plats under de andra (ekologisk, ekonomisk och socialt hållbar utveckling). Det är exempel på hur man kan förhålla sig till den här dimensionen, saker vi behöver arbeta med som individer och organisationer, som lätt faller bort och därför behöver stå på egna ben. Kulturell Hållbar Utveckling skapar balans mellan de andra tre hållbarhetsaspekterna. Samvete och filosofiska spörsmål måste få plats någonstans och det är här.

Av: Christer Owe, hållbarhetskonsult

Här kan du ladda ner artikeln som pdf

Ingen undgår pandemin med Coronaviruset och risken att drabbas av COVID-19. Experterna är eniga om att kunskapsläget är osäkert, spridningshastighet och andra faktorer börjar kartläggas, men det finns ingen bromsmedicin som för HIV/AIDS, det finns inget vaccin som för SARS. Framtiden är oviss.

Rekommendationerna är fysisk distansering (som av någon anledning kallas social distansering), renlighet och att skydda utsatta grupper, framför allt äldre.

Konstnärligt arbete påverkas

Villkoren för företagande, och särskilt för kreativt och konstnärligt arbete påverkas i hög utsträckning när möten inte får äga rum som tidigare. Vissa branscher och yrkesutövare är extra hårt drabbade. Musiker, skådespelare, estradörer, dansare, scentekniker och många er drabbas hårt. Ofta är deras anställningsformer dessutom sådana att de går från ”gig” till ”gig” och därmed har haft en fylld kalender men näst intill obefintliga skyddsnät.

Hotell, restauranger, barer, scener och mässor är några av de verksamheter som drabbats av denna nya situation. Somliga av dessa lär inte klara sig ekonomiskt. Exakt hur allvarligt krisen kommer att slå mot olika branscher är för tidigt att säga, men blir detta en långvarig situation kommer era verksamheter att upphöra. För- utsättningarna för några av konstnärerna och företagen på Östra Orust kommer därmed att påverkas direkt eller indirekt av den pågående situationen. Kultursystemets utgångspunkter när arbetet påbörjades under 2019 stämmer där- med heller inte med hur förutsättningarna ser ut i april 2020.

Kris som möjlighet för nya lösningar

Varje kris är också en möjlighet att se nya lösningar. Det som tydligt har utvecklats är digitala möten. Att kunna sitta i hemmamiljö och delta i eller att följa en föreläsning eller diskus- sion på nätet är med moderna verktyg möjligt, även om uppkopplingskvaliteten kan variera. Sidoeffekterna av detta sätt att mötas handlar bland annat om tidsvinst för deltagare och miljövinst när resandet minskar. Å andra sidan är ett fysiskt möte oftast mer givande, eftersom kommunikation också till stor del handlar om kroppsspråk, gester och mimik. Tillfälligheter och spontana möten är svårare att fånga digitalt.

För Kultursystemets del kommer Coronasituationen att innebära att färre möten blir fysiska och att kontakter behöver utvecklas mer omsorgsfullt när förtroendeskapande åtgärder ska genomföras digitalt. Tiden får visa hur väl detta lyckas. Framför allt är det nya kontakter som blir svårare att etablera. Rekommendationer och omdömen kommer att bli viktigare, lik- som troligen, formella faktorer som kreditupp- lysningar och annat som rätar ut frågetecken kring nya samarbeten. Det lokala perspektivet blir allt viktigare i denna utveckling. Att samtala med grannar och närboende blir naturligt när man blir beroende av varandras hjälpsamhet. Krisen har visat att det i samhället i stort finns ett socialt kapital att bygga på. Att hjälpas åt, att utnyttja varandras resurser på ett ömsesidigt respektfullt sätt, kommer att bli mer vanligt. Allt detta gynnar framväxten av ett stabilt Kultursystem på östra Orust.

Konkurrensekonomin ersätts av samarbetsekonomi

På det ekonomiska planet kommer troligtvis den ”informella sektorn” att växa. Man byter tjänster och hjälps åt, utan att ta betalt varje gång. Tid och kunnande som resurser kommer att få större betydelse, vilket direkt och indirekt har betydelse för styrkan i de nätverk som ingår i kultursystemet på östra Orust. Konkurrensekonomin kommer att ersättas av mer samarbetsekonomi, vilket troligen gynnar framväxten av kultursystemet. När vars och ens bidrag till helheten synliggörs och transparensen ökar kring kostnader och ”vinst” genererar det i sin tur en större tillit mellan aktörer. Rätt hanterad blir krisen därmed en tillgång i bygget av kultursystemet.

Orust april 2020: Christer Owe, hållbarhetskonsult