Categories
Blogg Projektgruppen arbetar

Hållbarhetsaspekter

Hållbarhetsaspekter vi beaktat i vårt arbete med ”Kultursystem etapp 1”.

Vi har beaktat följande hållbarhetsaspekter: ekonomisk hållbarhet, social hållbarhet, ekologisk hållbarhet och hållbar konsumtion och produktion. 

Den ekonomiska hållbarheten är central för alla aktörer i kultursystemet. Hur kan man finansiera det man vill göra och få det att överleva? Mycket av visionerna som kommit fram har kretsat kring hur vi tillsammans kan öka våra inkomster var och en för sig och tillsammans här ute på landet och det utan att behöva lämna ön. Vi ser att synergieffekterna i ett system ökar möjligheterna till resiliens och det påverkar också den ekonomiska hållbarheten. När det gäller lokalfrågan är en av utmaningarna att också hitta en hållbar ekonomisk modell för förvaltande.  

Den sociala hållbarheten är minst lika central. Det finns en starkt förankrad önskan om att skapa tätare nätverk, bättre samverkan och bryggor, till exempel mellan inflyttade och infödda, gamla och unga, motorburen ungdom och konstnärer. En bra och meningsfull integration leder till social trygghet. Vi som bor här vill ha ett liv utanför hemmen. Ideellt engagemang springer många gånger ur en önskan att träffa andra människor än dem man omges av varje dag. Därför har exempelvis tankar om en kollektivverkstad vuxit fram. Risken på landsbygden är annars att man lätt blir instängd, vilket kan vara förödande för den som lider av ensamhet, utanförskap eller befinner sig i hem där missbruk eller våld i nära relationer förekommer.

Den ekologiska hållbarheten är något som alltid finns med. Miljö- hållbarhets- och klimatfrågor genomsyrar många av föreningarna som tagit initiativ till kultursystemet. Inte minst Ekobyn och Orust kretsloppsakademi, som strävar efter att ön ska bli självförsörjande på mat, el, energi med mera. Även Orust mat, som värnar om närproducerat, vill att ön ska vara självförsörjande på mat. Ekobesöksnäringen vill inspirera till ett ekologiskt sätt att leva. Det är en del av konceptet och något som lockar till sig folk, då ekologisk hållbarhet gärna kopplas till livskvalitet. Under arbetet har det kommit fram många röster som vill minska bilkörning och istället binda ihop ön med cykelleder, vandringsleder och lösningar som kan bygga på en gemensam transport-app i kombination med en fungerande kollektivtrafik.

Till hållbar konsumtion och produktion räknar vi kultur och kulturevenemang, som i jämförelse med konsumtion (och produktion) av fysiska produkter lämnar ett mycket mindre ekologiskt fotavtryck. Att förbättra förutsättningarna för kulturproduktion och kulturkonsumtion på östra Orust är en uttalad målsättning i kultursystemet.  

Det som finns med i hållbarhetsaspekterna vi tar med oss in i etapp 2 är bland annat följande delfördjupningar:

KULTURENS ROLL FÖR HÅLLBAR UTVECKLING

Ofta får man höra att kulturell hållbar utveckling ingår i den sociala dimensionen. Det finns andra sätt att se på hur kulturens uttryck och utgångspunkter samspelar med hållbarhetens klassiska ”ekonomi, ekologi och sociala dimensioner”. Sammanfattande uttryckt kan man beskriva kulturens roll i en hållbar utveckling som den 4:e dimension som sätter ett relativt värde på de övriga 3 dimensionerna. Det vill säga: I vilken mån bidrar ett visst val till att förstärka helheten, och sker det i så fall på bekostnad av någon annan dimension? Kulturell hållbar utveckling möjliggör på så sätt en avvägning mellan delvis motstridiga hållbarhetsmål. Och i förlängningen bidrar denna till att vi alla övar oss i att göra kloka avvägningar.

SAMVERKAN

Den nya ekonomin, som kommer att växa fram ur uppenbara felaktigheter i den ekonomi som utgår från en oändlig tillväxt, bygger på samverkan, öppenhet, tillit och transparens. Kultursystemet kan i sina olika aktiviteter spela en viktig roll i framväxten av ett samarbetsklimat, där win-win-lösningar och samverkan blir mer attraktiva än konkurrens.

TRANSPORTFRÅGAN

Östra Orust präglas av gles bebyggelse, relativt stora avstånd och ett direkt beroende av att transportlösningarna kan bli hållbara, både för persontransporter och för varutransporter. Oavsett hur lokalfrågan kan lösas för att möjliggöra kreativa processer när konstnärer och kulturutövare möter varandra och sin publik, måste de hållbara lösningarna på transportbehoven finnas med. Hur minimerar vi och effektiviserar vi de transporter som måste ske? Här kommer det bli aktuellt att hitta flera olika slags lösningar, där samverkan, samåkning och att dela ansvaret för transporter blir allt mer nödvändigt. Det är delvis stora avstånd och infrastrukturen för säker cykling är svag. Bilberoendet kvarstår under överskådlig tid. Att på enkla sätt hjälpas åt med olika transporter kommer att bli nödvändigt, kanske inkluderande särskilda turer med bussar, där publik hämtas upp för att bussas till en konsert eller dylikt. Ett annat sätt att minska transportbehovet är att decentralisera och förlägga verksamheter, aktiviteter och affärer på fler platser närmare där folk bor. Det finns även en jämställdhetsaspekt här, något som inte minst Chalmers analys har uppmärksammat. Ofta är det kvinnan i hushållet som sköter merparten av inköpen och skjutsar barn till och från aktiviteter. 

Categories
Kartläggning av östra Orust Projektgruppen arbetar

Analys efter workshops och grupparbeten under perioden 1:a mars – 15:e mars 2020.

Här kan ni ladda ned en PDF med analysen.

Artikel i Lokaltidningen inför stormötet den 1:a mars 2020.

ARBETSMETOD

Analysarbetet grundar sig till stor del på det material vi samlade in under stormötet den 1:a mars, gruppmöten med vår projektgrupp och inspel från enskilda ur den stora gruppen som var med den 1:a mars (den grupp som vi nu betraktar som vår referensgrupp, i alla fall under fas 1). Vi har också haft Tinna Harling (Egnahemsfabriken), Ronny Svensson (Orust kommun), Ulla-Britt Bagge (Studieförbundet Vuxenskolan) samt Eva Pettersson och Björn Ohlén från Region Västra Götaland som bollplank under arbetsprocessen.

STORMÖTET

Vi engagerade en processledare, Tinna Harling, för att processleda arbetet. Dagen var uppdelad i två delar, en första del där Eva Pettersson från Region Västra Götaland presenterade projektet i sin helhet, hon följdes av de fyra föreningarna som är projektägare, de presenterade sig och talade om varför de vill arbeta med ett Kultursystem. Därefter var det hembakat fika och så följde det långa passet med workshop som avslutades med en sammanfattning av dagen.

Eva Pettersson från VGR presenterar kultursystem
Eva Pettersson presenterar VGR och kultursystem.

Vi hade tänkt att ha ytterligare en workshop där även politiken skulle bjudas in, men Corona kom i mellan och den workshopen fick ställas in.

Gruppdiskussion vid bord under workshop på Kajutan i Henån
På bilden: en caféägare, en politiker och läkare, en kompositör, en översättare, en konstnär, en teaterpedagog och en innovatör och odlare.

STORMÖTE & WORKSHOP 1:A MARS 2020

Vad KAN VI när vi Samverkar?
Vill du vara med och utveckla ett hållbart östra Orust med hjälp av kultur, kreativa näringar och besöksnäring?

HÄR NEDAN KAN NI TA DEL AV ÖVNINGARNA PÅ WORKSHOPEN

Vi arbetar i grupp om ca 6-8 personer, gärna med personer som inte kommer från samma förening/organisation/vänkrets. En person utses till sekreterare och antecknar svar. En annan person utses till tidshållare.

Karta med inprickade linjen
KARTA över området ”östra Orust Kultursystem” användes för att pricka in och sammanbinda samverkan och samverkansmöjligheter. Och för att sätta prickar där det fanns utövare och verksamheter.

ÖVNING 1.

Vilka aktörer inom kultur/kreativa näringar/hållbar utveckling känner du till på östra Orust?
De markeras på A3-kartan ni har på ert bord genom att en siffra sätts på kartan och namn skrivs på numrerat papper. Markera även gärna näringar som du tror är av betydelse för att stötta dessa aktörer, t ex caféer, restauranger, boende osv.
Markera möjliga nav med röda pluppar!

  • Vilka vet du samarbetar idag? Markera på kartan med svart penna.
  • Vilka borde samarbeta, tycker du? Markera på kartan med röd penna.
  • Hur kan man få aktörer på Östra Orust att samarbeta mer? Skriv svar på post-it lapp och sätt på väggen.
Grupparbete vid bord, workshop, Kajutan, Henån
Grupparbete

ÖVNING 2.

Vad tror du är Orusts:

  • Styrkor?
  • Svagheter?
  • Möjligheter?
  • Hot?

Skriv 3 ord under varje rubrik på en post-it lapp och sätt på väggen.

ÖVNING 3

Arbeta med frågorna:

  • Vilka tycker ni är era de största kulturella resurserna på Orust?
  • Vad tycker du är Orust identitet? Skiljer sig Östra Orust identitet från kommunen i stort – och om ja, vad särskiljer den?
  • Hur ser din dröm ut för Orust om 20 år?
  • Vad krävs för att nå den drömmen / vilka områden behöver man fokusera mera på för att stärka systemet och platsen?

Svaren skrivs på post-it lappar och sätts upp på väggen.

ÖVNING 4. – steg 01

Vilka av dessa mål tycker du är viktigast att arbeta med för att stärka Orust?

  • Skapa en tydlig Identitet – vad ÄR och vad FINNS på östra Orust?
  • Skapa mötesplatser, nätverk och resurser
  • Låsa upp resurser och få dem att samverka
  • Förbättra villkoren för konstnärligt skapande
  • Skapa kluster av kulturutövare, lokaler och arrangörer
  • Skapa kluster av kulturutövare och besöksnäring
  • Stärka den professionella konsten och dess villkor på Orust
  • Skapa förutsättningar för kulturlokaler, verkstäder och ateljéer
  • Hjälpa publiken/köpare att finna kulturen/eventen
  • Göra verksamheterna hållbara över tid
  • Hitta lösningar på hur en når kulturen/event på östra Orust (stort problem idag)
  • Kollektivtrafik, cykel, digitala plattformar mm
  • Utveckla platsen östra Orust

Skriv egna mål på post-it lappar och sätt upp på väggen.

ÖVNING 4. – steg 02

Välj bland alla mål – vilket tror du är det viktigaste att arbeta med för att skapa ett långsiktigt hållbart kultursystem på Orust?

Alla får 3 pluppar var och sätter dem på det eller de mål man själv tycker är viktiga att fokusera på.

ÖVNING 5. – individuell

Svaren skrivs på post-it lappar och sätts upp på väggen, vid utgången.

  1. Vad tar du med dig från dagen?
  2. För vad och vilka värden är du beredd att ge tid och ta ansvar?
  3. Vad vill och kan just du bidra med i ett Kultursystem?
  4. Vad tycker du vore ett bra namn på denna process istället för kultursystem?

Förslag på namn vi fick istället för Kultursystem:

KulturNAVigation
Orust Kulturkraft
KulturRum Orust
KulturNavet
Kulturklustret östra Orust
Relationskultur
Kulturprocess
Kultursamverkan östra Orust
Platsutveckling östra Orust
Ö kultur
Vi på Orust

Post-it-lappar på vägg
Post-it lappana har börjat komma upp på väggen.

SWOT-analys

SWOT (Strengths, Weaknesses, Opportunities, Threats) är ett analysverktyg som försöker identifiera lokala förhållanden som styrkor respektive svagheter och yttre påverkan som möjligheter och hot.

Detta verktyg har använts för att utveckla mål för östra Orust och tillsammans kan det vara en utgångspunkt för strategier och konkreta planeringsidéer. Följande uppställning är en syntes av SWOT-analyser från workshopen under stormötet på Kajutan den första mars, Chalmers Tekniska Högskolas arbeten om ett framtida hållbart Orust och Egnahemsfabrikens konsult Tinna Harlings analys.

STYRKOR

  • Stort lokalt engagemang med många föreningar och aktiva lokala nätverk.
  • Stor vilja till nätverkande och en lång tradition därav.
  • Stor vilja till att förvandla Orust till en attraktiv plats för åretruntliv.
  • Många aktiva kulturutövare, klimataktivister och omställningsintresserade.
  • Många lokala hantverkare med koppling till en lång hantverkstradition.
  • Många små lokala företag.Ett rikt kulturarv, och stark identitet formad av en lång historia.
  • Ett varierat landskap med stor biologisk mångfald och en rikedom av naturresurser.
  • Närhet till ett mångsidigt landskap och rik biodiversitet (både vad gäller fritids- och resursegenskaper).
  • Mark, skog och hav för lokal produktionav mat, material och förnybar energi (En tillgång för både lokal ekonomi och självförsörjning).
  • Här finns odlingsbar mark och billiga hus, (lätt att attrahera kulturarbetare).
  • Inflyttning (Waldorf och Ekobyn drar till sig nya invånare).
  • Möjlighet till alternativt boende på lands- bygden (exempelvis Ekobyn Utsikten).
  • En kommun med engagemang för hållbar utveckling.
  • En av Sveriges högst rankade skolor och personal som trivs där.
  • Hög kvalitet inom äldrevården Mörker och Tystnad.

SVAGHETER

  • Brist på mötesplatser, offentliga platser och rum. Lokalbehovet är stort.
  • Brist på synliga platser för konst, större scen-/utställningsrum.
  • Bilberoende och ohållbara resvanor.
  • Brist på kultur och aktiviteter under vinterhalvåret för alla åldersgrupper.
  • Centralisering till Henån.
  • Stora skillnader mellan sommar och vinter med en obalans vad det gäller invånarantal, service och aktiviteter över året.
  • Obalans mellan östra och västra Orust, exempelvis vad gäller befolkningsutveckling, andelen permanentboende/sommargäster, tillgång till service och kommunikationer.
  • Otillräcklig kommunikation och samverkan mellan kommun och invånare.
  • Brist på möjlighet till och intresse av högre utbildning.
  • Få arbetstillfällen för högutbildade. Låga dricksvattennivåer under sommarhalvåret.
  • En homogen bostadsmarknad med brist på lägenheter och bostadsalternativ anpassade till olika ekonomiska förutsättningar.
  • En åldrande befolkning.
  • Mejeriet Vräland är i dåligt skick.

MÖJLIGHETER

  • Ökat intresse för lantliga, lugna och hållbara livsstilar.
  • Ökat fokus på lokalt baserad produktion och cirkulär ekonomi.
  • Förutsättningar för en hög grad av självförsörjning vad gäller mat och förnybar energi.
  • Digitalisering och utbyggda nätverk kopplar samman Orust med en större, global om- värld.
  • Inflyttning och kulturell mångfald. Ökad miljömedvetenhet.
  • Ökat intresse för ekoturism.
  • Planer på ny bro mellan Orust och fastlandet skapar bättre pendlingsmöjlighet även med kollektivtrafik.
  • Ökat intresse för vattenbruk och havsmatsproduktion.

HOT

  • Klimatförändringar ger höjda havsnivåer och översvämningsrisker.
  • Individualisering, minskad social sammanhållning och minskat samhällsengagemang.
  • Fastlandsberoende.
  • Ökande kulturella klyftor (vi/dem, östra/västra Orust, sommar/vinter, permanentboende/sommargäster).
  • Fortsatt urbanisering innebär att allt fler flyttar till städer och obalansen mellan tätorter och landsbygd ökar.
  • Automatisering ger en minskad efterfrågan på manuellt arbete.
  • Sommarturismen ökar och obalansen mellan sommar- och vintersäsongen växer.
  • Åldrande befolkning.
  • Att politikerna håller sig borta från delaktighet/ansvar/medel/stöd.
  • Väldigt dålig kollektivtrafik, vilket skapar ett osunt bilberoende.
Skördemarknad i Ålgårds kvarns lada
EKO-dagar vid Ålgårds kvarn & såg.

DET FINNS ETT STORT UTVECKLINGSBEHOV NÄR DET GÄLLER SAMVERKAN

Samverkan behöver utvecklas på fem olika plan:

  • samverkan kulturaktörer emellan
  • samverkan mellan inflyttade och infödda
  • samverkan med och inom det lokala näringslivet
  • samverkan med kommunen
  • samverkan med omkringliggande kommuner.

Det behöver bli lättare att få och ta kontakt med varandra, att känna till varandra och göra saker tillsammans i nya konstellationer. För att underlätta samverkan finns tankar på att utveckla en app som knyter ihop dels kulturutövare med varandra, dels besökare med kulturyttringar utifrån deras intressen och näringslivet med kulturutövarna. Genom att stärka kontaktnäten och göra det lätt att hitta lokala kulturutövare så skulle möjligheterna för åretruntliv och åretruntverksamhet öka.

Vi behöver hitta vägarna för hur vi binder ihop oss med de sk. infödda och de som själva ser sig som ”vanligt folk” på Orust. De infödda är skeptiska – men inser att de inflyttade är en tillgång, de behöver maskiner, skolan, butiken får en chans att överleva mm, men man håller sig gärna på lite avstånd. Vi behöver kommunicera utåt väcka nyfikenhet locka till oss folk som inte kommer av sig själva. Kanske når vi några steg på vägen genom att ta hit inspirerande personer, exempelvis från Röstånga. I anslutning till det, när folk är inspirerade, skulle vi kunna ha en workshop där vi tillsammans kan skissa på nya gemensamma visioner.

När vi kommunicerar med näringslivet behöver vi förmedla hur konsten i en omställning bland annat kan illustrera och peka på nåbara framtider, att ingjuta hopp och utveckling i en glest bebodd landsbygd. Attraktiviteten ser olika ut: Kustområdena lockar med en viss livsstil och till östra Orust har människor länge sökt sig för en mer jordnära tillvaro. Vi skall visa på hur det gynnar oss alla att samverka och att olikheterna berikar. Besöksnäringen är ett område där vi redan påbörjat samverkan till exempel med Slussens pensionat.

När det gäller samverkan med kommunen så har vissa av föreningarna redan idag ett väl fungerande samarbete. Det gäller då främst med Kulturhuset Kajutan och Kulturchefen. Men även tjänstepersoner inom området samhällsutveckling deltar i ett bra samarbete. Den stora nöten att knäcka är politikerna i den sittande majoriteten på Orust, deras politiska vilja lämnar mycket övrigt att önska. Men detta kan förändras och dessutom är det ju inte lång tid till nästa val och då kan mycket hända. Det gäller att systemet till dess har berett marken väl.
För att lyckas inom systemet så behöver vi också vända oss utåt och samverka med kommuner- na omkring oss. Redan idag har vi börjat detta samverkansarbete genom att föra dialog med Egnahemsfabriken på Tjörn, ”Stationen” i Svenshögen och kulturverksamheter i Bottna.
Det är dags att organisera konst- och kulturlivet på ett mer utåtriktat sätt, med gemensamma resurser, verkstäder, ateljéer och lokaler för konstnärlig utveckling och nya möten. Coronakrisen kommer att få många att reflektera över vad som egentligen är värdefullt. Att det finns värden som inte primärt är ekonomiska.

LOKALBEHOV VI IDENTIFIERAT:

  • lokaler att arbeta i
  • lokaler för att träffas
  • lokal för workshop och föredrag
  • lokal för konserter, utställningar, teater, dans mm
  • lokal för gemensam försäljning

DVS: mötesplats, scen, utställningslokal, arbetsplats och plats för försäljning.

Platser som finns idag (för små):

  • Klubb Kakor & Kultur – mindre plats i privat hem
  • Hedvig Flärdh/fd. Bygdegård i Myckleby – mindre plats i privat hem Andra Sidan – mindre plats i privat hem
  • Friluftsförbundets lokal vid Ålgårds kvarn – lokal att hyra
  • Hanna Iveslätt & Fredrik Landes keramikverkstad – verkstad i privat hem – att hyra in sig i

LOKALER som det idag finns planer och idéer kring:

ÅTERBRUKET VRÄLAND – Projektägare OKA – Stor fastighet som kan komma att inrymma:
Verkstäder för textil, smide, trä och cykelreperation
Ateljéer
Butik för återbruksmaterial (bl.a. byggmaterial), återvunna och iordningställda cyklar och Re-design.
Café och Mötesplats
Uthyrning av Cyklar, Re-design och Verktyg
Residens för Konstnärliga utövare

Ladan i Ekobyn Utsikten på Orust med MUMA-muralmålning
Ladan i EKOBYN kommer att rivas och kan komma att ersättas med ”LADAN” plats för kultur – MUMA-målningen kommer att bevaras.

”LADAN” i Ekobyn Utsikten – Projektägare Ekobyn Utsikten.
– Ritningar och ändring av detaljplan under arbete.
Lokal för: utställningar, konserter, scenkonst, workshops, föredrag och mötesplats.

SAMVERKANSPARTER vi identifierat idag:

  • Studieförbundet Vuxenskolan
  • Vera & Nico van der Donk, ”Andra sidan” – plats för kultur
  • Hedvig Flärdh ”Myckleby fd hembygdsgård”, plats för kultur
  • Svenska Kyrkan på Orust
  • Konstvandring
  • Slöjdvandring
  • Kulturveckan – Orust kommun
  • Kulturskolan
  • Svanesundsfestivalen
  • Stenshults Föreningslokal
  • Biblioteken på Orust
  • Allmags Dansbana och Folke Almeus
  • Hembygdsföreningar på östra Orust
  • Fredsrörelsen på Orust
  • Ellös Parken
  • Föreningen Flatön
  • Friluftsförbundet
  • Samhällsföreningarna
  • Egna Hemsfabriken, Tjörn
  • Ekobyn Utsikten
  • Södra Bohusläns Turism
Pang!-festen, utskick från Facebook
PANG!-festen: en samverkan mellan orustKONST, Slussens Pensionat, NewOperaCO och Atalante

EXEMPEL PÅ NÄRINGSLIV ATT SAMVERKA MED:

  • Slussens Pensionat
  • Café Tillsammans
  • Café & Yoga i Tingshuset, Varekil
  • Moltaz Design
  • Klara trädgård
  • Bergholtz trädgård och hantverk
  • Saga Plagg
  • Daucus Design
  • Orust Mat
  • Materialverket i Svanesund
  • Solegårdens café & musik
  • Hotell och B&B på östra Orust
  • Båtnäringen på Orust
  • Herr Bröd
  • Slakteriet i Varekil
  • Töllås Fårgård
  • Lars Karlsson, solceller
  • Torp Farm
  • Aja, slöjd & får
  • Café Borgen
  • Nytt & Nött
  • Loppisar

SAMVERKAN MED KOMMUNEN:

  • Biblioteken på Orust
  • Kulturhuset Kajutan i Henån
  • Kommunens verksamhet ”Samhällsutveckling”

Exempel på redan etablerad samverkan mellan projektgruppens föreningar i systemet och Orust kommun

Konstprojektet MUMA genomförs sedan era år i samverkan med kommunen. Gynnar ur kommunperspektiv: besöksnäringen, identiteten och en attraktiv kommun.

Föreningen Ålgård, t.ex. i projekten ”Ålgårds Kvarn och såg – en förstudie” och ”Ålgård som besöksmål och kulturell mötesplats”.Gynnar ur kommunperspektiv: ett hållbart samhälle, besöksnäringen och en attraktiv kommun.

Föreningen Orust Kretsloppsakademi samverkar regelbundet med kommunen, exempel på det är den årligen återkommande Energi & Miljö-mässan och projektet kring elbilsladdare som gjort Orust till en av de laddningstätaste kommunerna i Sverige. Nu finns samverkan på gång kring projektet ”Återbruket” i det före detta Mejeriet i Vräland.

Gynnar ur kommunperspektiv: ett hållbart samhälle, besöksnäringen, samverkan inom näringslivet och en attraktiv kommun.

Hönsgård, burar med tuppar och höns
Föreningen OKA har sin årliga Energi- och Miljömässa på Henåns torg. Hållbarhetsfrågorna kan illusteras på många sätt.

SAMVERKANSIDÉ i coronatider:

Pop-up Kultur i olika former under Pilgrimsledsvandringarna, samverkan med Svenska kyrkan på Orust.

Skulpturer av Ania Pauser i skogen vid Orusts pilgrimsled

OM KOLLEKTIVTRAFIK & SÅNT

Möjligheterna till hållbara transporter på östra Orust behöver utvecklas. Vi ser många tankar kring att man vill kunna röra sig utan bil och en vilja att utveckla detta. Det handlar om kollektivtrafikalternativ, vand- rings- och pilgrimsleder, cykelvägar, cykeluthyrning eller en app som för samman dem som vill transportera sig själva eller något.

Möjliga mål identifierade vid stormötet 1:a mars

SAMVERKAN
  • Skapa mötesplatser, nätverk och resurser.
  • Låsa upp resurser och få dem att samverka.
  • Skapa kluster av kulturutövare, lokaler och arrangörer.
  • Skapa kluster av kulturutövare och besöksnäring.
  • Mer samarbeten (vi gynnar varandra)
  • Mindre konkurrens (tron att andra har egenintressen).
  • Samarbeta i arrangemang.
  • Samordna de nätverk som finns.
  • Starta nätverk, Dela information.
  • Mer utbyte mellan kommunerna runt Orust.
  • Att Orust gamla konkurrerande attityd dör och att en ny samverkande andan föds.
  • Kontinuerlig politikerdialog gällande kultur, utvecklings- och hållbarhetsfrågor.
  • Driftiga eldsjälar i samarbete med kommun/region och pengar.
PLATSER/LOKALER
  • Skapa förutsättningar för kulturlokaler, verkstäder och ateljéer. MötesplatserKulturhus/allaktivitetshusEn levande kulturscen/mötesplats för alla åldrar
  • Vi måste ha en lokal + restaurang + café + scen
  • Kursgård
  • Kafé året runt
  • Mötesplatser som är synliga
  • Båtmuseum
TRANSPORTMÖJLIGHETER
  • Kollektivtrafik, cykel, digitala plattformar mm
  • Transportsystem som fungerar
  • Pendelbuss ”landwagon” – motor för kulturnätverkare
  • Mer kollektivtrafik, billigare, exiblare
  • Cykelvägar, cykelstigar
SOCIAL HÅLLBARHET
  • Göra verksamheterna hållbara över tid.
  • Stärka den professionella konsten och dess villkor på Orust.
  • Förbättra villkoren för konstnärligt skapande.
  • Värdera estetik och kunskap.
  • Kropp- och Själsverksamhet som en del i kulturen.
  • Orust som den mest hållbara kommunen i Sverige. *Där kultursystemet varit en motor att skapa detta.
MARKNADSFÖRING
  • Hjälpa publiken/köpare att finna kulturen/eventen.
  • Hitta lösningar på hur en når kulturen/event på östra Orust (stort problem idag).
  • Gemensam marknadsförings-app.
  • Samla aktiviteter så att det syns på kommun-webben under ”Uppleva-Göra”.
  • App så att t.ex. musiker hittar andra musiker, konsthantverkare andra konsthantverkare. En arrangör kan hitta musiker och utställare till sitt arrangemang, det blir:
    • 2 st system-appar:
      • A. Synliggöra östra Orust
      • B. Arbeta tillsammans.
KULTURPOLITIK
  • Tydliga politiska direktiv, pengar och drivande och engagerade kulturtjänstepersoner.
  • En kulturplan, (där det skickas med pengar).
  • Visionär kommunalpolitik som har en uppdaterad omvärldsanalys i utvecklingsfrågor.
  • En Kulturförvaltning (gärna en fritids- och parkförvaltning också)
UNGDOMAR OCH BARN
  • Levande och utvecklande fritid för ungdomar och barn.
  • Barnen hjälper oss att mötas.
  • Alla skolor + kulturskola + andra initiativ kring barn och ungdom ihop.
EVENEMANG – KULTURELL RIKEDOM
  • Sommarfestival
  • Stor musikfest, både för unga och vuxna.
  • Festival med kultur som utgångspunkt – gärna under ”lågsäsong”.
  • Synliga arr. lockar turister.
  • Kulturella arr. av hög kvalitet.
  • Skapa ett mer diversifierat utbud av kulturyttring och kulturutövare (till exempel en internationell inkludering, inkludering av befintlig kultur som motorgården för unga, nya svenskar, urban kultur).
  • Flöde. Mer kultur, inspiration, mångfald in hit som besökare och aktörer. De ger och får annat av oss.
IDENTITET/SJÄLVFÖRSÖRJNING
  • Skapa en tydlig Identitet – vad ÄR och vad FINNS på östra Orust.
  • Utveckla platsen och kunskapen om östra Orust.
  • Den sammanhållna naturligt avgränsade kommunen Orust.
  • En plats att leva på. Kulturellt hållbart och socialt.
  • Att aldrig behöva lämna ön (oavsett ålder, livssituation).
  • En ska inte behöva gå över ån efter vatten.
  • Delningsekonomi, inom alla områden, som blommar.

Nyckelord

Dynamik:
Skapa utrymme för det nya – som vi behöver så tydligt nu efter Corona. Livskvalitet och kvalitet = det som vi kan tillföra och utveckla på (östra) Orust. Attraktivitet = för att få besökare och nå utanför den egna kretsen.

Motorer:
Kulturen som den fjärde dimensionen i hållbar utvecklingKulturen som bred och tydlig resurs med olika utseende och utformningar Synergier – inte minst att unga och gamla möts och gör saker tillsammans. Men även många andra möten….

Att ta vara på:
Det unika!
Synergier!
Beläggning = ekonomi genom att det inte får bli glest mellan intäkter etc.
Bemanning = en effekt av synergier. Fler delar på samma syssla.

Att utveckla:
Samspel mellan idéburet och kommersiellt – det måste finnas en ekonomi i botten.
Resiliensen.
Det generellt överförbara – intressant för VGR
Kvalitetsindikatorer – när är det bra? Vad är bra? Varför tycker vi at något är bra? För vem?

Här kan ni ladda ned en PDF med analysen.

Categories
Projektgruppen arbetar

Protected: Vilka tycker du är de största kulturella resurserna på Orust? (t ex natur, mat, platser, personer …)

This content is password protected. To view it please enter your password below:

Categories
Projektgruppen arbetar

Protected: Vad tar du med dig från dagen?

This content is password protected. To view it please enter your password below:

Categories
Projektgruppen arbetar

Protected: Samarbete

This content is password protected. To view it please enter your password below:

Categories
Projektgruppen arbetar

Protected: SWOT-analys

This content is password protected. To view it please enter your password below:

Categories
Projektgruppen arbetar

Protected: Vad krävs för att nå drömmen?

This content is password protected. To view it please enter your password below:

Categories
Projektgruppen arbetar

Protected: Vad vill och kan just du bidra med i ett kultursystem?

This content is password protected. To view it please enter your password below:

Categories
Projektgruppen arbetar

Protected: Ja! Jag vill vara med i en referensgrupp

This content is password protected. To view it please enter your password below:

Categories
Projektgruppen arbetar

Protected: För vad och vilka värden är du beredd att ge tid och ta ansvar?

This content is password protected. To view it please enter your password below: