Categories
Kartläggning av östra Orust Östra Orust framtid

Vad behövs för att skapa långsiktighet och bättre självförsörjning i systemet?

FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR LÅNGSIKTIGHET OCH SJÄLVFÖRSÖRJNING UTIFRÅN SWOT-ANALYSEN

Resiliens är den långsiktiga förmågan hos ett system att hantera förändringar och fortsätta att utvecklas. Om vi utgår från SWOT-analysen när vi tittar på förutsättningarna för att skapa långsiktighet och bättre självförsörjning i systemet framstår det tydligt att det på det lokala planet finns engagemang, vilja och dokumenterad handlingskraft hos såväl kulturutövare, KKN-näringar (Kulturella och kreativa näringar) som näringsidkare inom andra områden. Tillgången till odlingsbar mark och (relativt) billiga hus är en annan gynnsam faktor i sammanhanget. (En viktig strategi för fria kulturutövare, inte minst i osäkra tider, är att hålla nere utgifterna, något som kan vara svårare för konstnärer i storstäder med gentrifiering och ständigt höjda hyror). 

Tyvärr råder för närvarande en brist på mötesplatser på Orust, vilket försvårar den potentiella samverkan som är nödvändig för långsiktighet och större grad av självförsörjning. Förstärkande faktorer utifrån är allmänna trender i samhället som innebär ett ökat intresse för lantliga, lugna och hållbara livsstilar, ökat miljöengagemang, ökat fokus på lokalt baserad produktion och cirkulär ekonomi samt ett växande intresse för ekoturism. Samtidigt bidrar en fortsatt urbanisering till att obalansen mellan tätorter och landsbygd ökar. På det samhälleliga planet ser vi också ökande kulturella klyftor på flera plan (vi/dem, östra/västra Orust, sommar/vinter, permanentboende/sommargäster). En befäst tendens till individualisering av strukturella problem riskerar att få minskad social sammanhållning och minskat samhällsengagemang som följd. 

För att navigera i det rådande landskapet med målsättningen att skapa långsiktighet och bättre självförsörjning krävs en medvetenhet om de krafter som håller systemet samman och de som riskerar att dra det isär. Som så många gånger i verkligheten så har vi parallella rörelser i rakt motsatta riktningar att förhålla oss till: Å ena sidan ett ökat intresse för lantliga hållbara livsstilar och lokalt baserad produktion, å andra sidan en pågående urbanisering, globalisering med outsourcing och allt annat en lokal produktion. Å ena sidan gott om engagemang och nätverkande, å andra sidan en långt gången individualiseringsprocess. Mycket tyder på att gemensamma mötesplatser är något som skulle vara välgörande för långsiktigheten och självförsörjningsgraden i kultursystemet, liksom återigen samverkan och persontransporter som knyter ihop människor och verksamheter på östra Orust på ett jämställt och hållbart sätt.  

LIVSKVALITETENS KEDJEREAKTION

Det börjar hända saker här som är intressanta ur ett hållbarhetsperspektiv och de har i allmänhet med kultur att göra. Saker syns. MUMA gör exempelvis att fler kommer hit. Sådant ökar livskvaliteten för oss som redan bor här. Vi har en god spiral, ett slags kedjereaktion: Konsten lockar till sig folk – området uppfattas som attraktivt – det leder till inflyttning –

som skapar arbetstillfällen – livskvaliteten höjs – snart händer det ännu mer grejor – utbud och kompetens ökar – en kritisk massa uppnås. (Det kan tänkas att denna process förstärks när Corona-hotet får fler att söka sig till sammanhang där det blir enklare att ordna självförsörjning).

EN GEMENSAMT FINANSIERAD LOKAL

Självförsörjning kan också handla om att skapa en gemensamt finansierad lokal där man tar in intäkter. Om vi vill bygga ett hus bör vi lyfta det med kulturevenemang, evenemang som kan fungera som motor för samverkan.

DECENTRALISERING – MINDRE SÅRBARHET

Det finns en fara med alltför mycket centralisering till Henån (inte minst på lång sikt, då det som nu är centrum riskerar att permanent hamna under vatten). Ett decentraliserat, överlappande system med många noder är på flera sätt mindre sårbart för såväl klimatpåverkan som politiska nycker och svängningar i graden av engagemang hos drivande personer eller organisationer.

HÅLLBAR KONST MED EKONOMISK STÖD

Samtidigt är väl helt ärligt det så att konsten aldrig blir självförsörjande, förutom viss kommersiell verksamhet som privatteatrar med dyra biljetter, eller Fotografiska, som har välbeställda mecenater bakom sig. Det är därför vi fortfarande har kulturpolitik, bidrag, stipendier och dylikt som säkrar kontinuiteten. Möjligtvis kan kommersiella kreativa näringar vara självförsörjande, men de lutar sin verksamhet mot att artister eller konstnärer skapar och det skapandet utförs mycket ofta utan garanterad ersättning (jämför David Throsbys cirkelmodell som David Karlsson skrivit mycket om). Utan konst, inga kreativa näringar. Utan musiker – inget Slussens pensionat eller musikfestivaler, utan konstnärer – inget galleri, ingen konsthall eller museum, ingen kommunikation… För att utveckla en plats borde konsten få mycket stöd, inte bara ekonomiskt utan också i form av ateljéstöd, residens, lokaler för att göra, mötas, visa konst och för att föra de viktiga samtalen. Senare kan näringar som gör mat, har övernattning, hyr ut ljus/ljud och annan utrustning, kommunikatörer, tryckerier och så vidare komma in. Så – för att konsten på Orust ska vara hållbar krävs ekonomiskt stöd till residens, stipendier, löner, ateljéer med låg hyra, utställningsstöd, kurser, workshops, konstskola, arrangörsstöd, lokaler, utrustning. Om kärnan, det vill säga KONSTEN, får stöd att utvecklas så kommer de andra näringarna i sin tur utvecklas och öka i omsättning, inte tvärtom. Konsten skapar stora värden i de cirklar som finns utanför och dessutom en massa omätbara värden i samhället. Den centrala frågan är om det finns någon affärsmodell som kan föra resurser från de yttre cirklarna in i mitten av systemet för att säkerställa kultursystemets självförsörjning.

DET SAMHÄLLE VI VILL HA

Slutligen finns en idémässig utveckling som inte ska tappas bort. Idén om det samhälle vi vill ha, den gemenskap vi vill att våra barn ska växa upp i. Livskvalitetsdimensionen som behöver manifesteras och bli synlig – genom konsten och kulturen, genom samverkan och möten. Det attraktiva, goda samhället blir i sig en magnet för inflyttning och verksamheter. Även detta är en faktor som påverkar förutsättningarna för att skapa långsiktighet, resiliens och bättre självförsörjning i kultursystemet.

Länk till: Analys efter workshop och grupparbete mars 2020.

Länk till: Statistik- och analysarbetet vi gjorde inför ny ansökan till Kultursystemet Etapp 2.

Länk till: Om hållbarhet i östra Orust Kultursystem

Categories
Kartläggning av östra Orust Östra Orust framtid

Tre utvecklingsområden

Tre utvecklingsområden för östra Orust sticker ut i materialet vi analyserat. Mål och drömmar kopplade till dessa återkommer ständigt och prioriteras högst. Det handlar om (1) SAMVERKAN, (2) LOKALER och (3) HÅLLBARA TRANSPORTER

Samverkan behöver utvecklas på fem olika plan, samverkan kulturaktörer emellan, samverkan mellan inflyttade och infödda, samverkan med och inom det lokala näringslivet, samverkan med kommunen och samverkan med omkringliggande kommuner. Vi behöver fortsätta med att identifiera gemensamma mål och hur de kan nås. Nu finns det flera föreningar med visioner som delvis sammanfaller och delvis går isär. I vissa fall vill vi lösa samma saker men på lite olika sätt eller på olika platser. En större samstämmighet skulle sannolikt frigöra en del handlingskraft och mer riktade resurser. Samtidigt är det väldigt viktigt att inte kväsa varandras initiativ, tvärtom stötta. Det finns utöver föreningarna gott om små företag och kreativa personer som kan få mer nytta av varandra än nu. Gemensamt kan vi lyfta fram och synliggöra den rikedom som finns i området.

Tillgången till lokaler, eller platser, på östra Orust behöver utvecklas för att tillgodose tre olika behov: behovet av platser att mötas på, behovet av arbetsplatser där kulturutövare kan arbeta omgivna av kollegor och platser för publika evenemang. Idag är de mötesplatser som finns i stor utsträckning privata. Kulturarbetare arbetar vanligtvis isolerade i, eller i anslutning till, hemmet. Det finns starka önskemål om gemensamma mötes- och arbetsplatser. Vi behöver konkret undersöka tillgången på lokaler, möjligheter till nybyggen och ombyggnation, vilka lokaler som lämpar sig bäst för olika ändamål, vilka svårigheter och tillgångar som finns kopplade till olika platser, hur uppbyggandet, förvaltande och användande av lokalerna kan organiseras och hur en lokal som ska rymma de behov vi har identifierat kan finansieras.

Möjligheterna till hållbara persontransporter/transporter på östra Orust behöver också utvecklas. Vi ser många tankar kring att man vill kunna röra sig utan bil. Transportfrågan handlar dels om de reguljära transportbehoven för boende och verksamma i området, där nya lösningar skulle bli både tid- och kostnadsbesparande samtidigt som Orusts transportrelaterade utsläpp av CO2 skulle minska; dels om besökares upplevelsekopplade transportbehov, som ser annorlunda ut i tid och i genomförande.

Nya erbjudanden av gränsöverskridande karaktär skulle kunna ta form, där Orusts unika kombination av kustsamhällen, landsbygd, besöksmål, vandrings- och cykelleder kan utnyttjas för destinationsturism för dagsturer eller längre vistelser och inkludera besök hos konstnärer, gallerier, ateljéer, butiker, matkulturupplevelser med mera. Cykeluthyrning av återbrukscyklar kopplat till båtturer och kombinerade natur-, odlings- och kulturupplevelser kan bli ett signum för östra Orust.

Dynamik, livskvalitet, attraktivitet

Ett annat sätt att se på det skulle kunna ge följande tre utvecklingsområden:

  • Dynamik
  • Livskvalitet / Kvalitet
  • Attraktivitet

Hur kan intressanta kontraster skapa attraktivitet och kvalitet? Utgångspunkten är att det krävs polaritet för att attraktion ska uppstå. Genom att ta vara på dynamiken kan nya konstellationer uppstå som ökar möjligheterna till åretruntliv och självförsörjning (någon kan något som någon annan inte kan, någon har något som någon annan inte har) där det ena leder till det andra.

Kan man sedan beskriva vad som pågår på östra Orust skapar det nyfikenhet, som i förlängningen kan bidra till att Orust uppfattas som en attraktiv plats att leva och verka på.

Länk till: Statistik- och analysarbetet vi gjorde inför ny ansökan till Kultursystemet Etapp 2.

Länk till: Om hållbarhet i östra Orust Kultursystem

Länk till: Analys efter workshop och grupparbeten under
perioden 1:a mars – 15:e april 2020.

.