Categories
Kartläggning av östra Orust Östra Orust framtid

Vad behövs för att skapa långsiktighet och bättre självförsörjning i systemet?

FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR LÅNGSIKTIGHET OCH SJÄLVFÖRSÖRJNING UTIFRÅN SWOT-ANALYSEN

Resiliens är den långsiktiga förmågan hos ett system att hantera förändringar och fortsätta att utvecklas. Om vi utgår från SWOT-analysen när vi tittar på förutsättningarna för att skapa långsiktighet och bättre självförsörjning i systemet framstår det tydligt att det på det lokala planet finns engagemang, vilja och dokumenterad handlingskraft hos såväl kulturutövare, KKN-näringar (Kulturella och kreativa näringar) som näringsidkare inom andra områden. Tillgången till odlingsbar mark och (relativt) billiga hus är en annan gynnsam faktor i sammanhanget. (En viktig strategi för fria kulturutövare, inte minst i osäkra tider, är att hålla nere utgifterna, något som kan vara svårare för konstnärer i storstäder med gentrifiering och ständigt höjda hyror). 

Tyvärr råder för närvarande en brist på mötesplatser på Orust, vilket försvårar den potentiella samverkan som är nödvändig för långsiktighet och större grad av självförsörjning. Förstärkande faktorer utifrån är allmänna trender i samhället som innebär ett ökat intresse för lantliga, lugna och hållbara livsstilar, ökat miljöengagemang, ökat fokus på lokalt baserad produktion och cirkulär ekonomi samt ett växande intresse för ekoturism. Samtidigt bidrar en fortsatt urbanisering till att obalansen mellan tätorter och landsbygd ökar. På det samhälleliga planet ser vi också ökande kulturella klyftor på flera plan (vi/dem, östra/västra Orust, sommar/vinter, permanentboende/sommargäster). En befäst tendens till individualisering av strukturella problem riskerar att få minskad social sammanhållning och minskat samhällsengagemang som följd. 

För att navigera i det rådande landskapet med målsättningen att skapa långsiktighet och bättre självförsörjning krävs en medvetenhet om de krafter som håller systemet samman och de som riskerar att dra det isär. Som så många gånger i verkligheten så har vi parallella rörelser i rakt motsatta riktningar att förhålla oss till: Å ena sidan ett ökat intresse för lantliga hållbara livsstilar och lokalt baserad produktion, å andra sidan en pågående urbanisering, globalisering med outsourcing och allt annat en lokal produktion. Å ena sidan gott om engagemang och nätverkande, å andra sidan en långt gången individualiseringsprocess. Mycket tyder på att gemensamma mötesplatser är något som skulle vara välgörande för långsiktigheten och självförsörjningsgraden i kultursystemet, liksom återigen samverkan och persontransporter som knyter ihop människor och verksamheter på östra Orust på ett jämställt och hållbart sätt.  

LIVSKVALITETENS KEDJEREAKTION

Det börjar hända saker här som är intressanta ur ett hållbarhetsperspektiv och de har i allmänhet med kultur att göra. Saker syns. MUMA gör exempelvis att fler kommer hit. Sådant ökar livskvaliteten för oss som redan bor här. Vi har en god spiral, ett slags kedjereaktion: Konsten lockar till sig folk – området uppfattas som attraktivt – det leder till inflyttning –

som skapar arbetstillfällen – livskvaliteten höjs – snart händer det ännu mer grejor – utbud och kompetens ökar – en kritisk massa uppnås. (Det kan tänkas att denna process förstärks när Corona-hotet får fler att söka sig till sammanhang där det blir enklare att ordna självförsörjning).

EN GEMENSAMT FINANSIERAD LOKAL

Självförsörjning kan också handla om att skapa en gemensamt finansierad lokal där man tar in intäkter. Om vi vill bygga ett hus bör vi lyfta det med kulturevenemang, evenemang som kan fungera som motor för samverkan.

DECENTRALISERING – MINDRE SÅRBARHET

Det finns en fara med alltför mycket centralisering till Henån (inte minst på lång sikt, då det som nu är centrum riskerar att permanent hamna under vatten). Ett decentraliserat, överlappande system med många noder är på flera sätt mindre sårbart för såväl klimatpåverkan som politiska nycker och svängningar i graden av engagemang hos drivande personer eller organisationer.

HÅLLBAR KONST MED EKONOMISK STÖD

Samtidigt är väl helt ärligt det så att konsten aldrig blir självförsörjande, förutom viss kommersiell verksamhet som privatteatrar med dyra biljetter, eller Fotografiska, som har välbeställda mecenater bakom sig. Det är därför vi fortfarande har kulturpolitik, bidrag, stipendier och dylikt som säkrar kontinuiteten. Möjligtvis kan kommersiella kreativa näringar vara självförsörjande, men de lutar sin verksamhet mot att artister eller konstnärer skapar och det skapandet utförs mycket ofta utan garanterad ersättning (jämför David Throsbys cirkelmodell som David Karlsson skrivit mycket om). Utan konst, inga kreativa näringar. Utan musiker – inget Slussens pensionat eller musikfestivaler, utan konstnärer – inget galleri, ingen konsthall eller museum, ingen kommunikation… För att utveckla en plats borde konsten få mycket stöd, inte bara ekonomiskt utan också i form av ateljéstöd, residens, lokaler för att göra, mötas, visa konst och för att föra de viktiga samtalen. Senare kan näringar som gör mat, har övernattning, hyr ut ljus/ljud och annan utrustning, kommunikatörer, tryckerier och så vidare komma in. Så – för att konsten på Orust ska vara hållbar krävs ekonomiskt stöd till residens, stipendier, löner, ateljéer med låg hyra, utställningsstöd, kurser, workshops, konstskola, arrangörsstöd, lokaler, utrustning. Om kärnan, det vill säga KONSTEN, får stöd att utvecklas så kommer de andra näringarna i sin tur utvecklas och öka i omsättning, inte tvärtom. Konsten skapar stora värden i de cirklar som finns utanför och dessutom en massa omätbara värden i samhället. Den centrala frågan är om det finns någon affärsmodell som kan föra resurser från de yttre cirklarna in i mitten av systemet för att säkerställa kultursystemets självförsörjning.

DET SAMHÄLLE VI VILL HA

Slutligen finns en idémässig utveckling som inte ska tappas bort. Idén om det samhälle vi vill ha, den gemenskap vi vill att våra barn ska växa upp i. Livskvalitetsdimensionen som behöver manifesteras och bli synlig – genom konsten och kulturen, genom samverkan och möten. Det attraktiva, goda samhället blir i sig en magnet för inflyttning och verksamheter. Även detta är en faktor som påverkar förutsättningarna för att skapa långsiktighet, resiliens och bättre självförsörjning i kultursystemet.

Länk till: Analys efter workshop och grupparbete mars 2020.

Länk till: Statistik- och analysarbetet vi gjorde inför ny ansökan till Kultursystemet Etapp 2.

Länk till: Om hållbarhet i östra Orust Kultursystem

Categories
Kartläggning av östra Orust Östra Orust framtid

Tre utvecklingsområden

Tre utvecklingsområden för östra Orust sticker ut i materialet vi analyserat. Mål och drömmar kopplade till dessa återkommer ständigt och prioriteras högst. Det handlar om (1) SAMVERKAN, (2) LOKALER och (3) HÅLLBARA TRANSPORTER

Samverkan behöver utvecklas på fem olika plan, samverkan kulturaktörer emellan, samverkan mellan inflyttade och infödda, samverkan med och inom det lokala näringslivet, samverkan med kommunen och samverkan med omkringliggande kommuner. Vi behöver fortsätta med att identifiera gemensamma mål och hur de kan nås. Nu finns det flera föreningar med visioner som delvis sammanfaller och delvis går isär. I vissa fall vill vi lösa samma saker men på lite olika sätt eller på olika platser. En större samstämmighet skulle sannolikt frigöra en del handlingskraft och mer riktade resurser. Samtidigt är det väldigt viktigt att inte kväsa varandras initiativ, tvärtom stötta. Det finns utöver föreningarna gott om små företag och kreativa personer som kan få mer nytta av varandra än nu. Gemensamt kan vi lyfta fram och synliggöra den rikedom som finns i området.

Tillgången till lokaler, eller platser, på östra Orust behöver utvecklas för att tillgodose tre olika behov: behovet av platser att mötas på, behovet av arbetsplatser där kulturutövare kan arbeta omgivna av kollegor och platser för publika evenemang. Idag är de mötesplatser som finns i stor utsträckning privata. Kulturarbetare arbetar vanligtvis isolerade i, eller i anslutning till, hemmet. Det finns starka önskemål om gemensamma mötes- och arbetsplatser. Vi behöver konkret undersöka tillgången på lokaler, möjligheter till nybyggen och ombyggnation, vilka lokaler som lämpar sig bäst för olika ändamål, vilka svårigheter och tillgångar som finns kopplade till olika platser, hur uppbyggandet, förvaltande och användande av lokalerna kan organiseras och hur en lokal som ska rymma de behov vi har identifierat kan finansieras.

Möjligheterna till hållbara persontransporter/transporter på östra Orust behöver också utvecklas. Vi ser många tankar kring att man vill kunna röra sig utan bil. Transportfrågan handlar dels om de reguljära transportbehoven för boende och verksamma i området, där nya lösningar skulle bli både tid- och kostnadsbesparande samtidigt som Orusts transportrelaterade utsläpp av CO2 skulle minska; dels om besökares upplevelsekopplade transportbehov, som ser annorlunda ut i tid och i genomförande.

Nya erbjudanden av gränsöverskridande karaktär skulle kunna ta form, där Orusts unika kombination av kustsamhällen, landsbygd, besöksmål, vandrings- och cykelleder kan utnyttjas för destinationsturism för dagsturer eller längre vistelser och inkludera besök hos konstnärer, gallerier, ateljéer, butiker, matkulturupplevelser med mera. Cykeluthyrning av återbrukscyklar kopplat till båtturer och kombinerade natur-, odlings- och kulturupplevelser kan bli ett signum för östra Orust.

Dynamik, livskvalitet, attraktivitet

Ett annat sätt att se på det skulle kunna ge följande tre utvecklingsområden:

  • Dynamik
  • Livskvalitet / Kvalitet
  • Attraktivitet

Hur kan intressanta kontraster skapa attraktivitet och kvalitet? Utgångspunkten är att det krävs polaritet för att attraktion ska uppstå. Genom att ta vara på dynamiken kan nya konstellationer uppstå som ökar möjligheterna till åretruntliv och självförsörjning (någon kan något som någon annan inte kan, någon har något som någon annan inte har) där det ena leder till det andra.

Kan man sedan beskriva vad som pågår på östra Orust skapar det nyfikenhet, som i förlängningen kan bidra till att Orust uppfattas som en attraktiv plats att leva och verka på.

Länk till: Statistik- och analysarbetet vi gjorde inför ny ansökan till Kultursystemet Etapp 2.

Länk till: Om hållbarhet i östra Orust Kultursystem

Länk till: Analys efter workshop och grupparbeten under
perioden 1:a mars – 15:e april 2020.

.

Categories
Blogg Kartläggning av östra Orust

KARTA

Här kan ni ladda ned KARTAN som en pdf.

Categories
Kartläggning av östra Orust

Statistik och analys

Statistik och analys – sammanfattning

Analysen av statistiken pekar på ett antal faktorer som kommer att ha stor betydelse för utvecklingen av kultursystemet. Befolkningen i området är 9 500 personer, varav 2 500 över 65 år. Många av dessa har både tid, förmåga och vilja att medverka i utvecklingen av östra Orust. Samtidigt visar befolkningsfördelningen på behovet av inflyttning för att säkra skatte-underlag och samhällsservice.

60 % av befolkningen bor utanför tätorterna, vilket ställer krav på hållbara transportlösningar. Nära 3 000 fastigheter är inte permanentbostäder. Här finns en resurs för uthyrning och boende för att testa att bosätta sig på östra Orust. 53 % av de yrkesverksamma pendlar ut från området i lika stora delar till Göteborg, Stenungssund och övriga Orust. Jordbruk, skogsbruk och fiske dominerar som verksamheter, följt av byggverksamhet. För det fortsatta arbetet ska vi analysera bland annat följande aspekter: mångsyssleri, odling, självhushållning och hur konsumtionsmönster ser ut.

Statistik och analys

I vårt arbete med statistik och analys har vi utgått ifrån flera olika material. Vi började med att titta på material som fanns hos Orust kommun. Därefter beställde vi underlag för en LEA, Lokalekonomisk Analys från SCB med östra Orust som avgränsning, Henån, Varekil och Svanesund inkluderade. Ett givande samtal med Ulla Herlitz på Hela Sverige ska leva, metodboxen för Grön LEA och en titt på hur man har arbetat i andra områden vidgade förståelsen för hur en gemensam kartläggning och analys kan hjälpa till i formulerandet av mål och handlingsplan.

Ett collage av Chalmers 13 fördjupningsprojekt ”Ett framtida hållbart Orust”
Ett collage av Chalmers 13 fördjupningsprojekt ”Ett framtida hållbart Orust”. För att läsa mer och ta del av arbetena, besök: https://bit.ly/2Y0EgJR

Ett framtida hållbart Orust – Chalmers

Vi har haft stor nytta av materialet ”Ett framtida hållbart Orust” (https://bit.ly/2Y0EgJR) som har tagits fram under en kurs i hållbar samhällsutveckling på Chalmers tekniska högskola i samarbete med Orust kommun. Det består av analys och strategier utifrån statistik, inventeringar och intervjuer samt av fördjupningsarbeten, varav flera är knutna till platser på östra Orust, till exempel Utsikten Ekoby, Ålgård och Myckleby.

Historisk översikt

Orust har varit bebott länge, den första bosättningen som hittats är nästan 11 000 år gammal. Långt in på 1900-talet bestod Orust av åtta oberoende fiskekommuner på västkusten och tre jordbrukskommuner på inlandet. I slutet av 1800-talet bodde 19 000 människor på̊ ön, de flesta i de västra delarna. Fram till 1960-talet minskade invånarantalet till endast 8 500 invånare. När Tjörnbron och Nötesundsbron sedan byggdes utvecklades den östra kusten. Henån utvecklades där vägarna mellan broarna korsades, och blev ganska sent huvudort i kommunen.

Reflektion och siffror

Här följer några av de reflektioner som vi har gjort under arbetet med statistik, kartläggning och analys.

Sommarhus, fördelning på Orust

Befolkning

Orust kommun har drygt 15 000 åretruntboende  invånare. Östra Orust med Henån, Varekil och Svanesund inkluderat har 9507 invånare (2018). Två tredjedelar av den bofasta befolkningen bor alltså på östra Orust. Sommartid växer befolkningen till cirka 60 000. Vilka dessa 45 000 delårsboende är, och var på ön de bor, syns inte i statistiken eftersom de är folkbokförda på annan ort. I det avgränsade området finns 49,6 invånare per kvadratkilometer, jämför med 39,4 invånare/kvadratkilometer på hela Orust, 25,4 invånare/kvadratkilometer i hela Sverige, medan till exempel Hultsfred har 12,7 invånare/kvadratkilometer, Orsa kommun har 4 invånare/kvadratkilometer och Gällivare 1,1 invånare/kvadratkilometer.

Befolkning åldersfördelning östra Orust 2018-12-31, diagram

Medelåldern på Orust är 47,5 år, jämfört med 41,3 år i riket och ön har en åldrande befolkning. Åldersfördelning på östra Orust 2018 ser ut såhär: 0-6 år 669 personer, 7-15 år 911 personer, 16-24 år 871 personer, 25-44 år 1 876 personer, 45-64 år 2 601 personer, 65- år 2 579 personer. Orust kommun står inför ett problem med att en stigande andel av befolkningen tillhör de äldre åldersgrupperna, därmed får man en förhållandevis liten andel personer i arbetsför ålder och få som bidrar med skatteintäkter. Det är en problematik som kommunen är medveten om. Vi tror att uppbyggandet av ett kultursystem långsiktigt kan vara till hjälp, genom att öka områdets attraktivitet så att fler unga stannar och flyttar in i området samt genom ökade möjligheter till arbetstillfällen. Det går även att se de många äldre, ca 2 500 personer över 64 år, som en tillgång. De har gott om tid att använda, både som producenter och konsumenter av det som erbjuds inom kultursystemet.

In- och utflyttning

Östra Orust har under de senaste sju åren haft en något större inflyttning är utflyttning. Det kan handla om att Göteborg växer, och därmed även inflyttningen till kommuner på pendlingsavstånd, men också om attraktivitet. Orust klassas som en tätortsnära landsbygdskommun. Vilka är det som flyttar hit och kan vi locka fler? Hur når vi dem? Vi tycker oss kunna se att till exempel Orust Waldorfskola, Utsikten ekoby och Slussens pensionat bidrar till att locka hit invånare som ser ekologisk och social hållbarhet samt kultur som viktiga faktorer för sitt val, utöver den vackra natur som området erbjuder. Även arkitekturstudenterna från Chalmers har identifierat Orust Waldorfskola, Föreningen Ålgård, ekobyn och ett strakt engagemang för ekologisk hållbarhet som möjlig grund för inflyttning. I arbetet med ett kultursystem hoppas vi kunna lyfta fram det som området redan erbjuder på ett sådant sätt att det lockar fler boende och sommargäster som sedan själva kan bidra till att bygga upp ett starkare kluster av kultur- och hållbarhetsintresserade människor.

Flyttningar och nettoflyttningar 2018 i åldersklasser, diagram över östra Orust

Endast i åldersgruppen 17-24 år övervägde utflyttningarna under 2018. Att det ser ut så i just den åldersgruppen är inte så konstigt då möjligheterna till högre studier på Orust är mycket begränsade.

Det vore intressant att se hur många av dem som flyttar ut ur området för studier som kommer tillbaka senare i livet. Kan något göras för att öka attraktivitet och livskvalitet för den åldersgruppen? Man kan förstås också se det som en tillgång att unga människor ser sig om lite i världen (innan de eventuellt åter slår sig ner i hembygden), liksom att erfarenheterna av lantlig uppväxt, med andra berättelser än de urbana, finns representerade på skolor, arbetsplatser och bland vänner även i städer runt om i landet.

Inflyttade och infödda

Under arbetet med kultursystemet, i projektgruppen och på det stora mötet den 1:a mars återkommer ständigt funderingar kring skillnaderna mellan dem som har bott på Orust sedan generationer tillbaka och dem som är inflyttade. Av dem som har visat intresse av att ingå i en samverkan kring kultur och kreativa näringar finns en tydlig överrepresentation av personer som har flyttat till ön, ofta från storstadsområden. Vi noterar att det i den gruppen finns fler personer med akademisk bakgrund än på Orust som helhet och intresset för kultur är stor. Många uttrycker att de vill ta med sig den kulturella och sociala rikedom som de hade i staden. Hos vissa av dem som är födda och uppvuxna på Orust finns en avvaktande inställning till de inflyttade. Den tog sig till exempel tydliga uttryck då detaljplanen för Utsikten ekoby överklagades till högsta instans. Några av de personer som då uttryckte skepticism är dock numera vänner till boende i ekobyn och deltar i Föreningen Ålgårds aktiviteter.

Hur kan vi hitta bryggor mellan olika grupper? Kan vi lösa gemensamma problem med hjälp av olikheterna. Kanske kan till exempel vi som är mest intresserade av kultur- och hållbarhetsfrågor ha nytta av entreprenörsandan och förmågan och vanan vid att ta hjälp av varandra i lokalsamhället. Kan de fysiska mötesplatserna också främja möten över de sociala gränserna? I fördjupningsarbetet ”Växande nav” har Chalmers-studenter sett en resurs i ett antal lokala organisationer, föreningar och små och medelstora företag inom konst och hantverk, såväl som lokala bönder. En annan resurs de såg var Myckleby skola med sina tomma lokaler. De iakttog att kopplingarna behövde stärkas mellan olika parallella nätverk i området. De konstaterade att det pågår många goda initiativ kring Myckleby men i vissa fall utan kontakter sinsemellan. De visade på hur nätverken och initiativen skulle kunna mötas i de nu tomma lokalerna.

Växande Nav, affisch från Chalmers arkitekturskola
En utförligare presentation av Chalmers fördjupningsprojekt ”Växande nav” finns på: https://bit.ly/2Y0EgJR

Vi ser att liknade bryggor byggs på många andra platser i Sverige och att man i olika delar av landet brottas med liknande dilemman. En reflektion, eller ett antagande, är att den processen ännu inte har kommit så långt på östra Orust. Skattungbyn utanför Orsa är exempel på en by där en folkhögskola sedan 70-talet har ökat inflyttningen och bidragit till bevarande av affär och skolor. I Dellenbygden var gröna vågen stor under 70-talet; man möttes bland annat genom intresset för folkmusiken och på spelmansstämmor. Nyligen beskrev Hälsinglands museum i en rapport hur de som flyttade in då har bidragit till en positiv samhällsutveckling. Orust Waldorfskola som har bidragit till inflyttning på östra Orust startade 1995. Slussens pensionat har under samma tidsperiod bidragit till att sätta Slussen på kartan som en kulturell plats med imponerande musikutbud.

De här olikheterna och det sociala klimatet ligger delvis också till grund för svårigheterna att få gehör hos den politiska majoriteten i Orust kommun för de frågor vi tar upp. Vi möter med lätthet enskilda tjänstemän och politiker men det finns en generell skepticism och kulturfrågor står inte högt på den politiska agendan. Viljan hos gruppen med många inflyttade att generera samhällsnytta och attraktivitet betraktas ibland som framfusighet och egenintressen. Även här ser vi det som viktigt att bygga bryggor och ömsesidig förståelse. Ulla Herlitzs och Hans Aréns skrift ”Den första samhällsnivån – lokal demokrati, planering och finansiering för en hållbar utveckling” (som vi fick del av efter kontakten om Grön LEA) gav en aha-upplevelse kring hur stor del av samhällsengagemanget i Sverige har förflyttats från politik till civilsamhälle. Där finns också konkreta exempel på hur man har arbetat i olika områden för att föra samman engagemanget i civilsamhället och de politiska besluten. I skriften finns dessutom exempel på hur Röstånga och andra bygder har löst ekonomiska och organisatoriska dilemman som liknar våra. Att under fortsatt arbete bjuda in personer som kan ge liknande kunskap och inspiration tror vi kan vara mycket värdefullt för östra Orust kultursystem.

Samhällsservice

Cirka 60 % av befolkningen bor utanför centralorterna. Det finns befolkningsunderlag för att upprätthålla grundläggande service. Den är dock centrerad till Henån och Svanesund. De små affärer som tidigare legat utspridda i bygden är nu bostäder eller står tomma. Bilberoendet är stort och kollektivtrafiken gles. Det är påtagligt att det finns en jämt spridd bebyggelse på östra Orust, utöver de samhällen som har nämnts finns inte så tydligt avgränsade byar. Det försvårar skapandet av gemensamma mötesplatser utanför central-orten. Det finns inte någon given punkt där alla samlas. Samtidigt är just det ett behov som har identifierats, både av dem som visat intresse för kultursystemet och av de utifrån kommande studenterna från Chalmers, där bland annat ett fördjupningsarbete tittar på genusperspektiv i samhällsplaneringen och förespråkar lättillgänglig service och mötesplatser nära där människor lever och rör sig.

Tillgång till vardagsservice, karta över Orust

En drivkraft i kultursystemet är önskan om en landsbygd där vi kan tillgodose stor del av våra behov utan att resa iväg, inta bara de mest basala behoven utan även möjligheter till givande arbeten och ett rikt socialt och kulturellt utbyte. Ett av fördjupningsarbetena i ”Ett framtida hållbart Orust” visar hur man genom att utveckla cykelrutter mellan cykelstationer skulle kunna främja hållbara och hälsosamma vardagstransporter samt besöksnäringen. Att koppla den idén till Orust Kretsloppsakademis tanke om återbruk av cyklar i före detta mejeriet i Vräland ligger nära till hands.

Framtidsscenario, cykling på Orust, diagram från Chalmers

I relation till att behovet av att förflytta sig i området har blivit en återkommande fråga i arbetet med kartläggning och analys är det intressant att det finns 41 företag som arbetar med transport/magasinering på östra Orust. De sysselsätter 232 personer. Finns det någon lösning att hitta i samarbete med dessa företag?

Fastigheter och bostäder

Av vårt avgränsade områdes fastigheter är 12 % lantbruk, 86 % småhus och 2 % hyreshus. Nära 3 000 fastigheter (varav drygt 2 000 är småhusfastigheter) av cirka 6 300 fastigheter räknas som obebodda. En fråga vi ställer oss är hur många av dessa fastigheter som har hus som står tomma och skulle kunna vara aktuella för uthyrning, försäljning eller varför inte residency-verksamhet med inbjudna bild- och scenkonstnärer, författare och tonsättare. Vi anar också ett behov av övernattningsmöjligheter för besökare. För kultursystemet är det viktigt att det finns sovplatser i samband med evenemang, andra arrangemang, kurser, workshops med mera.

Vi tycker oss också ha sett ett behov av boenden att hyra för inflyttande familjer. Bland annat genom Waldorfskolan och ekobyn har vi mött många familjer med intresse av att flytta till området. Tillgången till boende, arbeten lokalt och pendlingsavstånd till arbete är viktiga faktorer för om de faktiskt bosätter sig här. I Utsikten ekoby planeras, förutom en större lokal, fler boenden. Att skapa boenden med social och miljömässig hållbarhet, gärna i form av hyreshus, kooperativa hyresrätter eller någon form av kollektiva lösningar är något som återkommer i flera Chalmers-arbeten.

Utbildning och arbete

Av befolkningen mellan 25 och 64 år har 13 % endast förgymnasialutbildning, 53 % har gymnasial utbildning som högsta utbildningsnivå och 33 % har eftergymnasial utbildning. (2019) Det är generellt en lägre utbildningsnivå än i riket som helhet.

I åldersgruppen 16-24 år finns ett påtagligt antal unga personer som har högre inkomster än samma åldersgrupp i riket, både pojkar och flickor. Troligt utifrån statistiken är att många av dem har sommararbete men att det även finns en hel del individer i åldersgruppen med fast arbete som tjänar sitt eget uppehälle. Det befäster den iakttagelse som en lärare i kultursystemet delade med sig av den 1:a mars, att det finns en relativt hög andel unga som inte går vidare till gymnasial och eftergymnasial utbildning. De kan lätt få arbete i små familjeföretag på ön och motivationen att studera vidare är låg. Det kan ses som ett problem men det visar även på en levande företagarkultur. Det finns gott om företag på ön där två eller flera generationer arbetar tillsammans.

Utbildning, diagram över östra Orust

Entreprenörsandan anas även i statistiken över företag. Som inflyttad på ön kan man observera att släkt, grannar och vänner ofta anlitas för tjänster. De flesta som bor här känner någon elektriker, snickare, rörmokare, grävmaskinist osv.

Lokala kunskaper, symboler
Ekonomisk standard, diagram över östra Orust

Av 4 635 förvärvsarbetande personer med bostad på östra Orust arbetar 1 657 personer i området. 2 434 personer arbetspendlar ut från området. 1 220 personer arbetspendlar in till området. 53 % av de som arbetar, pendlar alltså ut från området, ungefär en tredjedel till västra Orust, något fler till Stenungssund och en nästan lika stor andel till Göteborg.

Antal som pendlar till arbete, Orust karta
Arbetsutpendlare från östra Orust, cirkeldiagram

Medelinkomsten på östra Orust ligger nära men något lägre än i riket. 25 % av hushållen på östra Orust har låg köpkraft/ekonomisk standard, 27 % har medel-låg köpkraft, 25 % medelhög köpkraft och 24 % hög köpkraft. (2017) Vi saknar än så länge uppgifter på hur invånarna använder sina resurser.

”Jordbruk, skogsbruk, fiske” ligger högst i statistiken över antal arbetsgivare på östra Orust med 321 stycken, därefter kommer ”byggverksamhet” med 236 arbetsplatser. 48 arbetsplatser faller inom kategorin ”Kultur, nöje och fritid” och 27 stycken inom ”Hotell- och restaurangverksamhet”. (2020) De näringsgrenar som sysselsätter flest personer är vård och omsorg med 797 personer, därefter tillverkning och utvinning med 690 personer, handel med 608 personer och byggverksamhet med 591 personer. Personliga och kulturella tjänster m.m. sysselsätter 134 förvärvsarbetande personer, hotell och restaurang 96 personer och energi och miljö 47 personer. (2017)

Vi tycker att det ser ut att vara en relativt liten andel arbetstillfällen som genereras av besöksnäring. Det är dock svårt att dra slutsatser utifrån den statistik vi har att tillgå från östra Orust. Flera personer som vill ingå i och bidra till kultursystemet menar att det finns outnyttjad potential för besöksnäring på östra Orust, inte minst med tanke på områdets många kulturutövare, viljan att arrangera publika evenemang, ekoprofilen och det påbörjade arbetet med ekobesöksnäring. Här finns samverkansmöjligheter som kan gynna såväl kulturliv som näringsliv på östra Orust.

Avslutande reflektion

Vi funderar över det som inte syns i statistiken. Många som vi träffar är mångsysslare. Bredvid jordbruk och skogsbruk kan de till exempel ha en kranbils- eller gräv-entreprenadfirma, ett lönearbete eller en delförsörjning genom uthyrning av hus i liten skala. Det vore även intressant att se i hur hög grad boende på Orust är självförsörjande på livsmedel och kanske även får en delinkomst från försäljning av livsmedel. En del av de personer som flyttar ut på landsbygden från städerna motiveras av möjligheten till odling. Inom kultursystemet finns ett stort intresse för frågor som rör lokal självförsörjning av mat och energi.

Riktigt intressant blir statistiken först när den möter iakttagelser av människor som känner sin bygd väl. Vi hoppas att etapp 2 ska ge tid för en process där fler deltar. Vi vill också titta närmare på hur flödet av pengar ser ut i området, till exempel hur mycket av invånarnas inkomster som stannar i området och vad de konsumeras på. Det finns områden som är svåra att ringa in via statistiken. Till dem hör siffror som rör sommarboende på östra Orust.

Det har under processens gång varit påtagligt att det finns en bred samstämmighet i bilden av östra Orust och av dess behov på många punkter. De iakttagelser som har gjorts inom de fyra föreningar som sökte medel till Kultursystmets etapp 1 och inom vår projektgrupp visade sig i många avseenden vara desamma som de iakttagelser och uttryckta behov som kom fram under stormötet på Kulturhuset Kajutan den 1:a mars med 50 deltagare. Studenterna från Chalmers, som kommit till ön utifrån, har också till stor del ringat in samma saker som oss som lever här.

Här kan du ladda ner statistiken som pdf.

Categories
Kartläggning av östra Orust Projektgruppen arbetar

Analys efter workshops och grupparbeten under perioden 1:a mars – 15:e mars 2020.

Här kan ni ladda ned en PDF med analysen.

Artikel i Lokaltidningen inför stormötet den 1:a mars 2020.

ARBETSMETOD

Analysarbetet grundar sig till stor del på det material vi samlade in under stormötet den 1:a mars, gruppmöten med vår projektgrupp och inspel från enskilda ur den stora gruppen som var med den 1:a mars (den grupp som vi nu betraktar som vår referensgrupp, i alla fall under fas 1). Vi har också haft Tinna Harling (Egnahemsfabriken), Ronny Svensson (Orust kommun), Ulla-Britt Bagge (Studieförbundet Vuxenskolan) samt Eva Pettersson och Björn Ohlén från Region Västra Götaland som bollplank under arbetsprocessen.

STORMÖTET

Vi engagerade en processledare, Tinna Harling, för att processleda arbetet. Dagen var uppdelad i två delar, en första del där Eva Pettersson från Region Västra Götaland presenterade projektet i sin helhet, hon följdes av de fyra föreningarna som är projektägare, de presenterade sig och talade om varför de vill arbeta med ett Kultursystem. Därefter var det hembakat fika och så följde det långa passet med workshop som avslutades med en sammanfattning av dagen.

Eva Pettersson från VGR presenterar kultursystem
Eva Pettersson presenterar VGR och kultursystem.

Vi hade tänkt att ha ytterligare en workshop där även politiken skulle bjudas in, men Corona kom i mellan och den workshopen fick ställas in.

Gruppdiskussion vid bord under workshop på Kajutan i Henån
På bilden: en caféägare, en politiker och läkare, en kompositör, en översättare, en konstnär, en teaterpedagog och en innovatör och odlare.

STORMÖTE & WORKSHOP 1:A MARS 2020

Vad KAN VI när vi Samverkar?
Vill du vara med och utveckla ett hållbart östra Orust med hjälp av kultur, kreativa näringar och besöksnäring?

HÄR NEDAN KAN NI TA DEL AV ÖVNINGARNA PÅ WORKSHOPEN

Vi arbetar i grupp om ca 6-8 personer, gärna med personer som inte kommer från samma förening/organisation/vänkrets. En person utses till sekreterare och antecknar svar. En annan person utses till tidshållare.

Karta med inprickade linjen
KARTA över området ”östra Orust Kultursystem” användes för att pricka in och sammanbinda samverkan och samverkansmöjligheter. Och för att sätta prickar där det fanns utövare och verksamheter.

ÖVNING 1.

Vilka aktörer inom kultur/kreativa näringar/hållbar utveckling känner du till på östra Orust?
De markeras på A3-kartan ni har på ert bord genom att en siffra sätts på kartan och namn skrivs på numrerat papper. Markera även gärna näringar som du tror är av betydelse för att stötta dessa aktörer, t ex caféer, restauranger, boende osv.
Markera möjliga nav med röda pluppar!

  • Vilka vet du samarbetar idag? Markera på kartan med svart penna.
  • Vilka borde samarbeta, tycker du? Markera på kartan med röd penna.
  • Hur kan man få aktörer på Östra Orust att samarbeta mer? Skriv svar på post-it lapp och sätt på väggen.
Grupparbete vid bord, workshop, Kajutan, Henån
Grupparbete

ÖVNING 2.

Vad tror du är Orusts:

  • Styrkor?
  • Svagheter?
  • Möjligheter?
  • Hot?

Skriv 3 ord under varje rubrik på en post-it lapp och sätt på väggen.

ÖVNING 3

Arbeta med frågorna:

  • Vilka tycker ni är era de största kulturella resurserna på Orust?
  • Vad tycker du är Orust identitet? Skiljer sig Östra Orust identitet från kommunen i stort – och om ja, vad särskiljer den?
  • Hur ser din dröm ut för Orust om 20 år?
  • Vad krävs för att nå den drömmen / vilka områden behöver man fokusera mera på för att stärka systemet och platsen?

Svaren skrivs på post-it lappar och sätts upp på väggen.

ÖVNING 4. – steg 01

Vilka av dessa mål tycker du är viktigast att arbeta med för att stärka Orust?

  • Skapa en tydlig Identitet – vad ÄR och vad FINNS på östra Orust?
  • Skapa mötesplatser, nätverk och resurser
  • Låsa upp resurser och få dem att samverka
  • Förbättra villkoren för konstnärligt skapande
  • Skapa kluster av kulturutövare, lokaler och arrangörer
  • Skapa kluster av kulturutövare och besöksnäring
  • Stärka den professionella konsten och dess villkor på Orust
  • Skapa förutsättningar för kulturlokaler, verkstäder och ateljéer
  • Hjälpa publiken/köpare att finna kulturen/eventen
  • Göra verksamheterna hållbara över tid
  • Hitta lösningar på hur en når kulturen/event på östra Orust (stort problem idag)
  • Kollektivtrafik, cykel, digitala plattformar mm
  • Utveckla platsen östra Orust

Skriv egna mål på post-it lappar och sätt upp på väggen.

ÖVNING 4. – steg 02

Välj bland alla mål – vilket tror du är det viktigaste att arbeta med för att skapa ett långsiktigt hållbart kultursystem på Orust?

Alla får 3 pluppar var och sätter dem på det eller de mål man själv tycker är viktiga att fokusera på.

ÖVNING 5. – individuell

Svaren skrivs på post-it lappar och sätts upp på väggen, vid utgången.

  1. Vad tar du med dig från dagen?
  2. För vad och vilka värden är du beredd att ge tid och ta ansvar?
  3. Vad vill och kan just du bidra med i ett Kultursystem?
  4. Vad tycker du vore ett bra namn på denna process istället för kultursystem?

Förslag på namn vi fick istället för Kultursystem:

KulturNAVigation
Orust Kulturkraft
KulturRum Orust
KulturNavet
Kulturklustret östra Orust
Relationskultur
Kulturprocess
Kultursamverkan östra Orust
Platsutveckling östra Orust
Ö kultur
Vi på Orust

Post-it-lappar på vägg
Post-it lappana har börjat komma upp på väggen.

SWOT-analys

SWOT (Strengths, Weaknesses, Opportunities, Threats) är ett analysverktyg som försöker identifiera lokala förhållanden som styrkor respektive svagheter och yttre påverkan som möjligheter och hot.

Detta verktyg har använts för att utveckla mål för östra Orust och tillsammans kan det vara en utgångspunkt för strategier och konkreta planeringsidéer. Följande uppställning är en syntes av SWOT-analyser från workshopen under stormötet på Kajutan den första mars, Chalmers Tekniska Högskolas arbeten om ett framtida hållbart Orust och Egnahemsfabrikens konsult Tinna Harlings analys.

STYRKOR

  • Stort lokalt engagemang med många föreningar och aktiva lokala nätverk.
  • Stor vilja till nätverkande och en lång tradition därav.
  • Stor vilja till att förvandla Orust till en attraktiv plats för åretruntliv.
  • Många aktiva kulturutövare, klimataktivister och omställningsintresserade.
  • Många lokala hantverkare med koppling till en lång hantverkstradition.
  • Många små lokala företag.Ett rikt kulturarv, och stark identitet formad av en lång historia.
  • Ett varierat landskap med stor biologisk mångfald och en rikedom av naturresurser.
  • Närhet till ett mångsidigt landskap och rik biodiversitet (både vad gäller fritids- och resursegenskaper).
  • Mark, skog och hav för lokal produktionav mat, material och förnybar energi (En tillgång för både lokal ekonomi och självförsörjning).
  • Här finns odlingsbar mark och billiga hus, (lätt att attrahera kulturarbetare).
  • Inflyttning (Waldorf och Ekobyn drar till sig nya invånare).
  • Möjlighet till alternativt boende på lands- bygden (exempelvis Ekobyn Utsikten).
  • En kommun med engagemang för hållbar utveckling.
  • En av Sveriges högst rankade skolor och personal som trivs där.
  • Hög kvalitet inom äldrevården Mörker och Tystnad.

SVAGHETER

  • Brist på mötesplatser, offentliga platser och rum. Lokalbehovet är stort.
  • Brist på synliga platser för konst, större scen-/utställningsrum.
  • Bilberoende och ohållbara resvanor.
  • Brist på kultur och aktiviteter under vinterhalvåret för alla åldersgrupper.
  • Centralisering till Henån.
  • Stora skillnader mellan sommar och vinter med en obalans vad det gäller invånarantal, service och aktiviteter över året.
  • Obalans mellan östra och västra Orust, exempelvis vad gäller befolkningsutveckling, andelen permanentboende/sommargäster, tillgång till service och kommunikationer.
  • Otillräcklig kommunikation och samverkan mellan kommun och invånare.
  • Brist på möjlighet till och intresse av högre utbildning.
  • Få arbetstillfällen för högutbildade. Låga dricksvattennivåer under sommarhalvåret.
  • En homogen bostadsmarknad med brist på lägenheter och bostadsalternativ anpassade till olika ekonomiska förutsättningar.
  • En åldrande befolkning.
  • Mejeriet Vräland är i dåligt skick.

MÖJLIGHETER

  • Ökat intresse för lantliga, lugna och hållbara livsstilar.
  • Ökat fokus på lokalt baserad produktion och cirkulär ekonomi.
  • Förutsättningar för en hög grad av självförsörjning vad gäller mat och förnybar energi.
  • Digitalisering och utbyggda nätverk kopplar samman Orust med en större, global om- värld.
  • Inflyttning och kulturell mångfald. Ökad miljömedvetenhet.
  • Ökat intresse för ekoturism.
  • Planer på ny bro mellan Orust och fastlandet skapar bättre pendlingsmöjlighet även med kollektivtrafik.
  • Ökat intresse för vattenbruk och havsmatsproduktion.

HOT

  • Klimatförändringar ger höjda havsnivåer och översvämningsrisker.
  • Individualisering, minskad social sammanhållning och minskat samhällsengagemang.
  • Fastlandsberoende.
  • Ökande kulturella klyftor (vi/dem, östra/västra Orust, sommar/vinter, permanentboende/sommargäster).
  • Fortsatt urbanisering innebär att allt fler flyttar till städer och obalansen mellan tätorter och landsbygd ökar.
  • Automatisering ger en minskad efterfrågan på manuellt arbete.
  • Sommarturismen ökar och obalansen mellan sommar- och vintersäsongen växer.
  • Åldrande befolkning.
  • Att politikerna håller sig borta från delaktighet/ansvar/medel/stöd.
  • Väldigt dålig kollektivtrafik, vilket skapar ett osunt bilberoende.
Skördemarknad i Ålgårds kvarns lada
EKO-dagar vid Ålgårds kvarn & såg.

DET FINNS ETT STORT UTVECKLINGSBEHOV NÄR DET GÄLLER SAMVERKAN

Samverkan behöver utvecklas på fem olika plan:

  • samverkan kulturaktörer emellan
  • samverkan mellan inflyttade och infödda
  • samverkan med och inom det lokala näringslivet
  • samverkan med kommunen
  • samverkan med omkringliggande kommuner.

Det behöver bli lättare att få och ta kontakt med varandra, att känna till varandra och göra saker tillsammans i nya konstellationer. För att underlätta samverkan finns tankar på att utveckla en app som knyter ihop dels kulturutövare med varandra, dels besökare med kulturyttringar utifrån deras intressen och näringslivet med kulturutövarna. Genom att stärka kontaktnäten och göra det lätt att hitta lokala kulturutövare så skulle möjligheterna för åretruntliv och åretruntverksamhet öka.

Vi behöver hitta vägarna för hur vi binder ihop oss med de sk. infödda och de som själva ser sig som ”vanligt folk” på Orust. De infödda är skeptiska – men inser att de inflyttade är en tillgång, de behöver maskiner, skolan, butiken får en chans att överleva mm, men man håller sig gärna på lite avstånd. Vi behöver kommunicera utåt väcka nyfikenhet locka till oss folk som inte kommer av sig själva. Kanske når vi några steg på vägen genom att ta hit inspirerande personer, exempelvis från Röstånga. I anslutning till det, när folk är inspirerade, skulle vi kunna ha en workshop där vi tillsammans kan skissa på nya gemensamma visioner.

När vi kommunicerar med näringslivet behöver vi förmedla hur konsten i en omställning bland annat kan illustrera och peka på nåbara framtider, att ingjuta hopp och utveckling i en glest bebodd landsbygd. Attraktiviteten ser olika ut: Kustområdena lockar med en viss livsstil och till östra Orust har människor länge sökt sig för en mer jordnära tillvaro. Vi skall visa på hur det gynnar oss alla att samverka och att olikheterna berikar. Besöksnäringen är ett område där vi redan påbörjat samverkan till exempel med Slussens pensionat.

När det gäller samverkan med kommunen så har vissa av föreningarna redan idag ett väl fungerande samarbete. Det gäller då främst med Kulturhuset Kajutan och Kulturchefen. Men även tjänstepersoner inom området samhällsutveckling deltar i ett bra samarbete. Den stora nöten att knäcka är politikerna i den sittande majoriteten på Orust, deras politiska vilja lämnar mycket övrigt att önska. Men detta kan förändras och dessutom är det ju inte lång tid till nästa val och då kan mycket hända. Det gäller att systemet till dess har berett marken väl.
För att lyckas inom systemet så behöver vi också vända oss utåt och samverka med kommuner- na omkring oss. Redan idag har vi börjat detta samverkansarbete genom att föra dialog med Egnahemsfabriken på Tjörn, ”Stationen” i Svenshögen och kulturverksamheter i Bottna.
Det är dags att organisera konst- och kulturlivet på ett mer utåtriktat sätt, med gemensamma resurser, verkstäder, ateljéer och lokaler för konstnärlig utveckling och nya möten. Coronakrisen kommer att få många att reflektera över vad som egentligen är värdefullt. Att det finns värden som inte primärt är ekonomiska.

LOKALBEHOV VI IDENTIFIERAT:

  • lokaler att arbeta i
  • lokaler för att träffas
  • lokal för workshop och föredrag
  • lokal för konserter, utställningar, teater, dans mm
  • lokal för gemensam försäljning

DVS: mötesplats, scen, utställningslokal, arbetsplats och plats för försäljning.

Platser som finns idag (för små):

  • Klubb Kakor & Kultur – mindre plats i privat hem
  • Hedvig Flärdh/fd. Bygdegård i Myckleby – mindre plats i privat hem Andra Sidan – mindre plats i privat hem
  • Friluftsförbundets lokal vid Ålgårds kvarn – lokal att hyra
  • Hanna Iveslätt & Fredrik Landes keramikverkstad – verkstad i privat hem – att hyra in sig i

LOKALER som det idag finns planer och idéer kring:

ÅTERBRUKET VRÄLAND – Projektägare OKA – Stor fastighet som kan komma att inrymma:
Verkstäder för textil, smide, trä och cykelreperation
Ateljéer
Butik för återbruksmaterial (bl.a. byggmaterial), återvunna och iordningställda cyklar och Re-design.
Café och Mötesplats
Uthyrning av Cyklar, Re-design och Verktyg
Residens för Konstnärliga utövare

Ladan i Ekobyn Utsikten på Orust med MUMA-muralmålning
Ladan i EKOBYN kommer att rivas och kan komma att ersättas med ”LADAN” plats för kultur – MUMA-målningen kommer att bevaras.

”LADAN” i Ekobyn Utsikten – Projektägare Ekobyn Utsikten.
– Ritningar och ändring av detaljplan under arbete.
Lokal för: utställningar, konserter, scenkonst, workshops, föredrag och mötesplats.

SAMVERKANSPARTER vi identifierat idag:

  • Studieförbundet Vuxenskolan
  • Vera & Nico van der Donk, ”Andra sidan” – plats för kultur
  • Hedvig Flärdh ”Myckleby fd hembygdsgård”, plats för kultur
  • Svenska Kyrkan på Orust
  • Konstvandring
  • Slöjdvandring
  • Kulturveckan – Orust kommun
  • Kulturskolan
  • Svanesundsfestivalen
  • Stenshults Föreningslokal
  • Biblioteken på Orust
  • Allmags Dansbana och Folke Almeus
  • Hembygdsföreningar på östra Orust
  • Fredsrörelsen på Orust
  • Ellös Parken
  • Föreningen Flatön
  • Friluftsförbundet
  • Samhällsföreningarna
  • Egna Hemsfabriken, Tjörn
  • Ekobyn Utsikten
  • Södra Bohusläns Turism
Pang!-festen, utskick från Facebook
PANG!-festen: en samverkan mellan orustKONST, Slussens Pensionat, NewOperaCO och Atalante

EXEMPEL PÅ NÄRINGSLIV ATT SAMVERKA MED:

  • Slussens Pensionat
  • Café Tillsammans
  • Café & Yoga i Tingshuset, Varekil
  • Moltaz Design
  • Klara trädgård
  • Bergholtz trädgård och hantverk
  • Saga Plagg
  • Daucus Design
  • Orust Mat
  • Materialverket i Svanesund
  • Solegårdens café & musik
  • Hotell och B&B på östra Orust
  • Båtnäringen på Orust
  • Herr Bröd
  • Slakteriet i Varekil
  • Töllås Fårgård
  • Lars Karlsson, solceller
  • Torp Farm
  • Aja, slöjd & får
  • Café Borgen
  • Nytt & Nött
  • Loppisar

SAMVERKAN MED KOMMUNEN:

  • Biblioteken på Orust
  • Kulturhuset Kajutan i Henån
  • Kommunens verksamhet ”Samhällsutveckling”

Exempel på redan etablerad samverkan mellan projektgruppens föreningar i systemet och Orust kommun

Konstprojektet MUMA genomförs sedan era år i samverkan med kommunen. Gynnar ur kommunperspektiv: besöksnäringen, identiteten och en attraktiv kommun.

Föreningen Ålgård, t.ex. i projekten ”Ålgårds Kvarn och såg – en förstudie” och ”Ålgård som besöksmål och kulturell mötesplats”.Gynnar ur kommunperspektiv: ett hållbart samhälle, besöksnäringen och en attraktiv kommun.

Föreningen Orust Kretsloppsakademi samverkar regelbundet med kommunen, exempel på det är den årligen återkommande Energi & Miljö-mässan och projektet kring elbilsladdare som gjort Orust till en av de laddningstätaste kommunerna i Sverige. Nu finns samverkan på gång kring projektet ”Återbruket” i det före detta Mejeriet i Vräland.

Gynnar ur kommunperspektiv: ett hållbart samhälle, besöksnäringen, samverkan inom näringslivet och en attraktiv kommun.

Hönsgård, burar med tuppar och höns
Föreningen OKA har sin årliga Energi- och Miljömässa på Henåns torg. Hållbarhetsfrågorna kan illusteras på många sätt.

SAMVERKANSIDÉ i coronatider:

Pop-up Kultur i olika former under Pilgrimsledsvandringarna, samverkan med Svenska kyrkan på Orust.

Skulpturer av Ania Pauser i skogen vid Orusts pilgrimsled

OM KOLLEKTIVTRAFIK & SÅNT

Möjligheterna till hållbara transporter på östra Orust behöver utvecklas. Vi ser många tankar kring att man vill kunna röra sig utan bil och en vilja att utveckla detta. Det handlar om kollektivtrafikalternativ, vand- rings- och pilgrimsleder, cykelvägar, cykeluthyrning eller en app som för samman dem som vill transportera sig själva eller något.

Möjliga mål identifierade vid stormötet 1:a mars

SAMVERKAN
  • Skapa mötesplatser, nätverk och resurser.
  • Låsa upp resurser och få dem att samverka.
  • Skapa kluster av kulturutövare, lokaler och arrangörer.
  • Skapa kluster av kulturutövare och besöksnäring.
  • Mer samarbeten (vi gynnar varandra)
  • Mindre konkurrens (tron att andra har egenintressen).
  • Samarbeta i arrangemang.
  • Samordna de nätverk som finns.
  • Starta nätverk, Dela information.
  • Mer utbyte mellan kommunerna runt Orust.
  • Att Orust gamla konkurrerande attityd dör och att en ny samverkande andan föds.
  • Kontinuerlig politikerdialog gällande kultur, utvecklings- och hållbarhetsfrågor.
  • Driftiga eldsjälar i samarbete med kommun/region och pengar.
PLATSER/LOKALER
  • Skapa förutsättningar för kulturlokaler, verkstäder och ateljéer. MötesplatserKulturhus/allaktivitetshusEn levande kulturscen/mötesplats för alla åldrar
  • Vi måste ha en lokal + restaurang + café + scen
  • Kursgård
  • Kafé året runt
  • Mötesplatser som är synliga
  • Båtmuseum
TRANSPORTMÖJLIGHETER
  • Kollektivtrafik, cykel, digitala plattformar mm
  • Transportsystem som fungerar
  • Pendelbuss ”landwagon” – motor för kulturnätverkare
  • Mer kollektivtrafik, billigare, exiblare
  • Cykelvägar, cykelstigar
SOCIAL HÅLLBARHET
  • Göra verksamheterna hållbara över tid.
  • Stärka den professionella konsten och dess villkor på Orust.
  • Förbättra villkoren för konstnärligt skapande.
  • Värdera estetik och kunskap.
  • Kropp- och Själsverksamhet som en del i kulturen.
  • Orust som den mest hållbara kommunen i Sverige. *Där kultursystemet varit en motor att skapa detta.
MARKNADSFÖRING
  • Hjälpa publiken/köpare att finna kulturen/eventen.
  • Hitta lösningar på hur en når kulturen/event på östra Orust (stort problem idag).
  • Gemensam marknadsförings-app.
  • Samla aktiviteter så att det syns på kommun-webben under ”Uppleva-Göra”.
  • App så att t.ex. musiker hittar andra musiker, konsthantverkare andra konsthantverkare. En arrangör kan hitta musiker och utställare till sitt arrangemang, det blir:
    • 2 st system-appar:
      • A. Synliggöra östra Orust
      • B. Arbeta tillsammans.
KULTURPOLITIK
  • Tydliga politiska direktiv, pengar och drivande och engagerade kulturtjänstepersoner.
  • En kulturplan, (där det skickas med pengar).
  • Visionär kommunalpolitik som har en uppdaterad omvärldsanalys i utvecklingsfrågor.
  • En Kulturförvaltning (gärna en fritids- och parkförvaltning också)
UNGDOMAR OCH BARN
  • Levande och utvecklande fritid för ungdomar och barn.
  • Barnen hjälper oss att mötas.
  • Alla skolor + kulturskola + andra initiativ kring barn och ungdom ihop.
EVENEMANG – KULTURELL RIKEDOM
  • Sommarfestival
  • Stor musikfest, både för unga och vuxna.
  • Festival med kultur som utgångspunkt – gärna under ”lågsäsong”.
  • Synliga arr. lockar turister.
  • Kulturella arr. av hög kvalitet.
  • Skapa ett mer diversifierat utbud av kulturyttring och kulturutövare (till exempel en internationell inkludering, inkludering av befintlig kultur som motorgården för unga, nya svenskar, urban kultur).
  • Flöde. Mer kultur, inspiration, mångfald in hit som besökare och aktörer. De ger och får annat av oss.
IDENTITET/SJÄLVFÖRSÖRJNING
  • Skapa en tydlig Identitet – vad ÄR och vad FINNS på östra Orust.
  • Utveckla platsen och kunskapen om östra Orust.
  • Den sammanhållna naturligt avgränsade kommunen Orust.
  • En plats att leva på. Kulturellt hållbart och socialt.
  • Att aldrig behöva lämna ön (oavsett ålder, livssituation).
  • En ska inte behöva gå över ån efter vatten.
  • Delningsekonomi, inom alla områden, som blommar.

Nyckelord

Dynamik:
Skapa utrymme för det nya – som vi behöver så tydligt nu efter Corona. Livskvalitet och kvalitet = det som vi kan tillföra och utveckla på (östra) Orust. Attraktivitet = för att få besökare och nå utanför den egna kretsen.

Motorer:
Kulturen som den fjärde dimensionen i hållbar utvecklingKulturen som bred och tydlig resurs med olika utseende och utformningar Synergier – inte minst att unga och gamla möts och gör saker tillsammans. Men även många andra möten….

Att ta vara på:
Det unika!
Synergier!
Beläggning = ekonomi genom att det inte får bli glest mellan intäkter etc.
Bemanning = en effekt av synergier. Fler delar på samma syssla.

Att utveckla:
Samspel mellan idéburet och kommersiellt – det måste finnas en ekonomi i botten.
Resiliensen.
Det generellt överförbara – intressant för VGR
Kvalitetsindikatorer – när är det bra? Vad är bra? Varför tycker vi at något är bra? För vem?

Här kan ni ladda ned en PDF med analysen.

Categories
Blogg Kartläggning av östra Orust

Om hållbarhet i östra Orust Kultursystem

Bakgrund

Traditionellt handlar hållbar utveckling om att säkerstäl­la ekonomisk, ekologisk och social hållbar utveckling. FN har tagit fram 17 globala håll­barhetsmål, SDG 2030, som ska tjäna som vägledning och fokus på de mest angelägna delarna som täcker mångaområden, allt från fattigdom och vattentillgång till ansvars­full konsumtion och rättvisa villkor i samhället.

17 Globala hållbarhets mål

Ur ett gränsvärdesperspektiv har en grupp forskare med Johan Rockström i spetsen arbetat fram ”Planetära gränsvärden” som är viktiga att upprätthålla för att inte de livsuppehållande systemen ska krascha. Två av de gränsvärden som vi redan idag kraftigt har överskridit handlar om ekosystemet med den pågående artutrotningen samt klimatfrågan. På global nivå, på europeisk och nationell nivå samt lokalt har vi fortfarande inte säkerställt en hållbar utveckling. Situationen är allvarlig om inte alarmerande. Den pågående Corona-krisen är en indikator på att den naturliga balansen i naturen har rubbats. De omfattande bränder, översvämningar, glaciäravsmältningar och onormala temperaturer vi allt oftare upplever är andra tydliga signaler om att människan påverkar hela planeten på ett i värsta fall irreparabelt sätt. Det talas om ”tipping points”, oåterkalleliga förlopp som gör att världen hamnar i ett nytt, oväntat och kanske farligare jämviktsläge. Det forskarna betonar är hastigheten som förändringarna pågår i. Klimatzonerna förflyttas cirka en meter i timmen. Inte ens en snigel hinner med, än mindre svampar och trädrötter.

Gränser för globala processer


Hållbarheten ur ett Orust­perspektiv

De samverkande föreningarna i Kultursystemarbetet har alla en uttalad ambition på hållbarhetsområdet. Orust Kretsloppsakademi startades 2012 just för att kanalisera idéer för ett hållbart Orust och har framgångsrikt genomfört era satsningar för att åstadkomma förändring. Ekobyn och Föreningen Ålgård har medlemmar med en tydlig förankring i just de frågor som hållbarheten fokuserar på. Att bygga med sunda material, att odla marken och förvalta byggnader med miljö- mässiga förtecken utgör självklara komponenter i föreningarnas verksamheter. Värderingarna tar sig uttryck i konkret handling. Föreningen orustKONST har formats utifrån ett behov av att göra plats för olika konstarter på Orust. I det konstnärliga perspektivet ligger också en stark känsla av att fånga och uttrycka andra värden än de materiella, inte minst de tidlösa och de värden som just nu hotas av en hänsynslös rovdrift på jordens resurser.

Att så många konstnärer och kulturarbetare bor och verkar på östra Orust är ingen tillfällighet. Här finns verksamheter, organisationer och före- tag med era beröringspunkter. Småbarnsfamiljer kan välja att sätta sina barn i Orust Waldorfskola, välja att bo i ekobyn och på olika sätt hitta själsfränder och samarbetsparter som underlättar den valda livsstilen. Naturens skönhet, närheten till havet och möjligheterna till självhushållning är säkert bidragande faktorer till hur östra Orust har utvecklats.

När tillräckligt många personer önskar samma sak uppstår också de gemensamma plattformar, nätverk och föreningar som nu i nästa steg kan utvecklas inom Kultursystem Östra Orust.

Analys av hållbarhetsaspekterna

Ekonomisk hållbarhet

Ekonomisk hållbarhet handlar om att klara balansen mellan inkomster och utgifter ur ett långt perspektiv, även med skiftande efterfrågan på varor och tjänster. Ekonomisk hållbarhet handlar om att bygga reserver för dåliga tider och om att identifiera möjliga riskfaktorer i den löpande verksamheten. Vinst, några säger överskott, är nödvändigt och eftersträvansvärt eftersom det är vinsten som ger utrymme för återinvestering i verksamheten och att bygga en buffert för de kostnader som kan uppstå eller de intäkter som plötsligt kan falla bort. Många egenföretagare och konstnärer saknar i dagsläget möjlighet att få A-kassa när uppdragen sinar. Det gör dem särskilt utsatta, inte minst när hyra ska betalas för både bostad och ateljé, oavsett inkomstläge.

Den ekonomiska hållbarhet Kultursystemet ska sträva efter handlar om att ta till vara möjligheten att samutnyttja resurser i syfte att minska kostnader, att arbeta realistiskt med budgetar och långsiktiga prognoser, samt att ta till vara möjligheten till sam finansiering genom olika former av ”crowd-funding” och liknande. Om 100 personer delar på en risk blir var och ens risktagande bara en procent av helheten. Den nya ekonomin som troligen växer fram som ett svar på spekulations- ekonomin kommer att kännetecknas av mer tillit
och transparens, mer av typen ”andelsjordbruk” än privata lösningar, mer av prosument-tänkande, där konsumenten samtidigt är producent och vice versa. Ett större ansvarstagande skapar dessutom större delaktighet på ett känslomässigt plan. Det blir roligare att delta i processer, helt enkelt.

Social hållbarhet

Social hållbarhet handlar om att se människan i olika sammanhang. Hur vi påverkas och får utrym- me för våra förmågor och hur vi bejakar varan- dras styrkor och accepterar varandras svagheter. Den sociala dimensionen kommer i den nya ekonomin ta sig uttryck i att en del av tjänstesektorn hamnar i en ideell sektor. En sådan utveckling kan kortsiktigt missgynna samhällets behov av skatteintäkter men har den fördelen att de sociala interaktionerna bygger förtroende och tillit. Hjälps man åt blir det naturligt att fortsätta hjälpas åt. Värdet av en hjälpsam gest kan inte reduceras till en ekonomisk transaktion. På sikt kan det sociala kittet generera företagande genom att förtroendet för individer utgör en bra grund för affärer. Istället för att konkurrera med pris kan fördelen för nya företag lika gärna handla om kvalitet, förtroende och ömsesidighet.

Ekologisk hållbarhet

Ekologisk hållbarhet handlar om framför allt om miljöhänsyn, reducerad klimatpåverkan och att återbruka produkter på ett klokt sätt. 40 % av energin som används på Orust går till transporter, så både ur ett kostnadsperspektiv och ett miljö/klimatperspektiv är det väsentligt att reducera transportarbetet. Transportfrågan kommer också alltid upp när angelägna frågor i relation till utvecklingen på Orust kommer på tal. Avstånden är relativt stora och bilberoendet stort. När vi ut- vecklar kultursystemet på östra Orust behöver vi titta extra noga på hur reguljära persontransporter kan minimeras genom olika dellösningar, men också på lösningar för att locka extern publik till de attraktioner och besök som anordnas. Upplevelsebaserade event kan delvis kopplas till cykel-turism, men det kan också handla om att kombinera båtturer, bussturer och vandringar på ett nytt sätt. Lokala eldrivna minitransporter kan också vara en lösning, där externa besökare tar sig en knutpunkt och blir skjutsade till olika besöksobjekt. Att kombinera Orusts alla ekologiska odlare och uppfödare med restaurangutbud, caféerbjudanden, matsäckspaket etc. är ett exempel på hur den ekologiska hållbarheten kan stärkas på olika sätt om man tar till vara möjligheter.

Kulturell hållbarhet

Kulturell hållbar utveckling tappas ofta bort i sammanhanget. Det finns de som argumenterar för att kulturell hållbar utveckling är en fjärde dimension som står utanför de tre övriga. Kulturell hållbar utveckling ger i det synsättet en möjlighet att ställa delvis motstridiga mål mot varandra för att på klokast möjliga sätt göra en rimlig avvägning. Traditionellt har ekonomisk och ekologisk hållbarhet ställts mot varandra och ofta har ekonomiska hänsyn gått före. Det har handlat om ”jobb” eller ”ekonomisk överlevnad” medan ”miljöskador” har fått lägre prioritet. Billiga massproducerade varor som genererar utsläpp i en annan världsdel har varit viktigare att producera än dyrare dito, där miljöskadorna varit mindre.

Rätt använd blir kulturell hållbar utveckling en systematik för att lyfta demokratifrågor, lagstiftning, värderingar, utbildningsbehov och andra kulturellt förankrade frågeställningar. För kultursystemet på östra Orust kan konstateras att redan utgångspunkten i konst och kultur säkerställer att dessa frågor får en ständig aktualitet och att fenomen, avvägningar och värderingar synliggörs på ett sätt som bidrar till en hållbar framtid.

Kulturell Hållbar Utveckling

  1. Riktning och framtidvision and mission
  2. Individens ansvar i ett större sammanhang
  3. Kunskapens möte med värderingar, omdömesbildningar och vägval
  4. Det fält där utvecklingsfrågor, metoder, kvalitetssäkring, utbildning, kompetenshöjning, och övergripande arbete hör hemma.
  5. Nya förhållningssätt och ny verksamhet
  6. Skapande processer
  7. Idéutveckling och samtal
  8. Delaktighet och identifikation
  9. Kvalitet och livskvalitet
  10. Historia och historier
  11. Hoppfullhet, glädje och empati
  12. Minne, svårmod och eftertanke
Hexagoner

Hexagonerna och de Tolv punkterna är två olika sätt att se på samma sak. De är båda exempel på sådant som ryms under rubriken Kulturell Hållbar Utveckling men ej får plats under de andra (ekologisk, ekonomisk och socialt hållbar utveckling). Det är exempel på hur man kan förhålla sig till den här dimensionen, saker vi behöver arbeta med som individer och organisationer, som lätt faller bort och därför behöver stå på egna ben. Kulturell Hållbar Utveckling skapar balans mellan de andra tre hållbarhetsaspekterna. Samvete och filosofiska spörsmål måste få plats någonstans och det är här.

Av: Christer Owe, hållbarhetskonsult

Här kan du ladda ner artikeln som pdf