Categories
Blogg Projektgruppen arbetar

Hållbarhetsaspekter

Hållbarhetsaspekter vi beaktat i vårt arbete med ”Kultursystem etapp 1”.

Vi har beaktat följande hållbarhetsaspekter: ekonomisk hållbarhet, social hållbarhet, ekologisk hållbarhet och hållbar konsumtion och produktion. 

Den ekonomiska hållbarheten är central för alla aktörer i kultursystemet. Hur kan man finansiera det man vill göra och få det att överleva? Mycket av visionerna som kommit fram har kretsat kring hur vi tillsammans kan öka våra inkomster var och en för sig och tillsammans här ute på landet och det utan att behöva lämna ön. Vi ser att synergieffekterna i ett system ökar möjligheterna till resiliens och det påverkar också den ekonomiska hållbarheten. När det gäller lokalfrågan är en av utmaningarna att också hitta en hållbar ekonomisk modell för förvaltande.  

Den sociala hållbarheten är minst lika central. Det finns en starkt förankrad önskan om att skapa tätare nätverk, bättre samverkan och bryggor, till exempel mellan inflyttade och infödda, gamla och unga, motorburen ungdom och konstnärer. En bra och meningsfull integration leder till social trygghet. Vi som bor här vill ha ett liv utanför hemmen. Ideellt engagemang springer många gånger ur en önskan att träffa andra människor än dem man omges av varje dag. Därför har exempelvis tankar om en kollektivverkstad vuxit fram. Risken på landsbygden är annars att man lätt blir instängd, vilket kan vara förödande för den som lider av ensamhet, utanförskap eller befinner sig i hem där missbruk eller våld i nära relationer förekommer.

Den ekologiska hållbarheten är något som alltid finns med. Miljö- hållbarhets- och klimatfrågor genomsyrar många av föreningarna som tagit initiativ till kultursystemet. Inte minst Ekobyn och Orust kretsloppsakademi, som strävar efter att ön ska bli självförsörjande på mat, el, energi med mera. Även Orust mat, som värnar om närproducerat, vill att ön ska vara självförsörjande på mat. Ekobesöksnäringen vill inspirera till ett ekologiskt sätt att leva. Det är en del av konceptet och något som lockar till sig folk, då ekologisk hållbarhet gärna kopplas till livskvalitet. Under arbetet har det kommit fram många röster som vill minska bilkörning och istället binda ihop ön med cykelleder, vandringsleder och lösningar som kan bygga på en gemensam transport-app i kombination med en fungerande kollektivtrafik.

Till hållbar konsumtion och produktion räknar vi kultur och kulturevenemang, som i jämförelse med konsumtion (och produktion) av fysiska produkter lämnar ett mycket mindre ekologiskt fotavtryck. Att förbättra förutsättningarna för kulturproduktion och kulturkonsumtion på östra Orust är en uttalad målsättning i kultursystemet.  

Det som finns med i hållbarhetsaspekterna vi tar med oss in i etapp 2 är bland annat följande delfördjupningar:

KULTURENS ROLL FÖR HÅLLBAR UTVECKLING

Ofta får man höra att kulturell hållbar utveckling ingår i den sociala dimensionen. Det finns andra sätt att se på hur kulturens uttryck och utgångspunkter samspelar med hållbarhetens klassiska ”ekonomi, ekologi och sociala dimensioner”. Sammanfattande uttryckt kan man beskriva kulturens roll i en hållbar utveckling som den 4:e dimension som sätter ett relativt värde på de övriga 3 dimensionerna. Det vill säga: I vilken mån bidrar ett visst val till att förstärka helheten, och sker det i så fall på bekostnad av någon annan dimension? Kulturell hållbar utveckling möjliggör på så sätt en avvägning mellan delvis motstridiga hållbarhetsmål. Och i förlängningen bidrar denna till att vi alla övar oss i att göra kloka avvägningar.

SAMVERKAN

Den nya ekonomin, som kommer att växa fram ur uppenbara felaktigheter i den ekonomi som utgår från en oändlig tillväxt, bygger på samverkan, öppenhet, tillit och transparens. Kultursystemet kan i sina olika aktiviteter spela en viktig roll i framväxten av ett samarbetsklimat, där win-win-lösningar och samverkan blir mer attraktiva än konkurrens.

TRANSPORTFRÅGAN

Östra Orust präglas av gles bebyggelse, relativt stora avstånd och ett direkt beroende av att transportlösningarna kan bli hållbara, både för persontransporter och för varutransporter. Oavsett hur lokalfrågan kan lösas för att möjliggöra kreativa processer när konstnärer och kulturutövare möter varandra och sin publik, måste de hållbara lösningarna på transportbehoven finnas med. Hur minimerar vi och effektiviserar vi de transporter som måste ske? Här kommer det bli aktuellt att hitta flera olika slags lösningar, där samverkan, samåkning och att dela ansvaret för transporter blir allt mer nödvändigt. Det är delvis stora avstånd och infrastrukturen för säker cykling är svag. Bilberoendet kvarstår under överskådlig tid. Att på enkla sätt hjälpas åt med olika transporter kommer att bli nödvändigt, kanske inkluderande särskilda turer med bussar, där publik hämtas upp för att bussas till en konsert eller dylikt. Ett annat sätt att minska transportbehovet är att decentralisera och förlägga verksamheter, aktiviteter och affärer på fler platser närmare där folk bor. Det finns även en jämställdhetsaspekt här, något som inte minst Chalmers analys har uppmärksammat. Ofta är det kvinnan i hushållet som sköter merparten av inköpen och skjutsar barn till och från aktiviteter. 

Categories
Blogg Kartläggning av östra Orust

KARTA

Här kan ni ladda ned KARTAN som en pdf.

Categories
Blogg Kartläggning av östra Orust

Om hållbarhet i östra Orust Kultursystem

Bakgrund

Traditionellt handlar hållbar utveckling om att säkerstäl­la ekonomisk, ekologisk och social hållbar utveckling. FN har tagit fram 17 globala håll­barhetsmål, SDG 2030, som ska tjäna som vägledning och fokus på de mest angelägna delarna som täcker mångaområden, allt från fattigdom och vattentillgång till ansvars­full konsumtion och rättvisa villkor i samhället.

17 Globala hållbarhets mål

Ur ett gränsvärdesperspektiv har en grupp forskare med Johan Rockström i spetsen arbetat fram ”Planetära gränsvärden” som är viktiga att upprätthålla för att inte de livsuppehållande systemen ska krascha. Två av de gränsvärden som vi redan idag kraftigt har överskridit handlar om ekosystemet med den pågående artutrotningen samt klimatfrågan. På global nivå, på europeisk och nationell nivå samt lokalt har vi fortfarande inte säkerställt en hållbar utveckling. Situationen är allvarlig om inte alarmerande. Den pågående Corona-krisen är en indikator på att den naturliga balansen i naturen har rubbats. De omfattande bränder, översvämningar, glaciäravsmältningar och onormala temperaturer vi allt oftare upplever är andra tydliga signaler om att människan påverkar hela planeten på ett i värsta fall irreparabelt sätt. Det talas om ”tipping points”, oåterkalleliga förlopp som gör att världen hamnar i ett nytt, oväntat och kanske farligare jämviktsläge. Det forskarna betonar är hastigheten som förändringarna pågår i. Klimatzonerna förflyttas cirka en meter i timmen. Inte ens en snigel hinner med, än mindre svampar och trädrötter.

Gränser för globala processer


Hållbarheten ur ett Orust­perspektiv

De samverkande föreningarna i Kultursystemarbetet har alla en uttalad ambition på hållbarhetsområdet. Orust Kretsloppsakademi startades 2012 just för att kanalisera idéer för ett hållbart Orust och har framgångsrikt genomfört era satsningar för att åstadkomma förändring. Ekobyn och Föreningen Ålgård har medlemmar med en tydlig förankring i just de frågor som hållbarheten fokuserar på. Att bygga med sunda material, att odla marken och förvalta byggnader med miljö- mässiga förtecken utgör självklara komponenter i föreningarnas verksamheter. Värderingarna tar sig uttryck i konkret handling. Föreningen orustKONST har formats utifrån ett behov av att göra plats för olika konstarter på Orust. I det konstnärliga perspektivet ligger också en stark känsla av att fånga och uttrycka andra värden än de materiella, inte minst de tidlösa och de värden som just nu hotas av en hänsynslös rovdrift på jordens resurser.

Att så många konstnärer och kulturarbetare bor och verkar på östra Orust är ingen tillfällighet. Här finns verksamheter, organisationer och före- tag med era beröringspunkter. Småbarnsfamiljer kan välja att sätta sina barn i Orust Waldorfskola, välja att bo i ekobyn och på olika sätt hitta själsfränder och samarbetsparter som underlättar den valda livsstilen. Naturens skönhet, närheten till havet och möjligheterna till självhushållning är säkert bidragande faktorer till hur östra Orust har utvecklats.

När tillräckligt många personer önskar samma sak uppstår också de gemensamma plattformar, nätverk och föreningar som nu i nästa steg kan utvecklas inom Kultursystem Östra Orust.

Analys av hållbarhetsaspekterna

Ekonomisk hållbarhet

Ekonomisk hållbarhet handlar om att klara balansen mellan inkomster och utgifter ur ett långt perspektiv, även med skiftande efterfrågan på varor och tjänster. Ekonomisk hållbarhet handlar om att bygga reserver för dåliga tider och om att identifiera möjliga riskfaktorer i den löpande verksamheten. Vinst, några säger överskott, är nödvändigt och eftersträvansvärt eftersom det är vinsten som ger utrymme för återinvestering i verksamheten och att bygga en buffert för de kostnader som kan uppstå eller de intäkter som plötsligt kan falla bort. Många egenföretagare och konstnärer saknar i dagsläget möjlighet att få A-kassa när uppdragen sinar. Det gör dem särskilt utsatta, inte minst när hyra ska betalas för både bostad och ateljé, oavsett inkomstläge.

Den ekonomiska hållbarhet Kultursystemet ska sträva efter handlar om att ta till vara möjligheten att samutnyttja resurser i syfte att minska kostnader, att arbeta realistiskt med budgetar och långsiktiga prognoser, samt att ta till vara möjligheten till sam finansiering genom olika former av ”crowd-funding” och liknande. Om 100 personer delar på en risk blir var och ens risktagande bara en procent av helheten. Den nya ekonomin som troligen växer fram som ett svar på spekulations- ekonomin kommer att kännetecknas av mer tillit
och transparens, mer av typen ”andelsjordbruk” än privata lösningar, mer av prosument-tänkande, där konsumenten samtidigt är producent och vice versa. Ett större ansvarstagande skapar dessutom större delaktighet på ett känslomässigt plan. Det blir roligare att delta i processer, helt enkelt.

Social hållbarhet

Social hållbarhet handlar om att se människan i olika sammanhang. Hur vi påverkas och får utrym- me för våra förmågor och hur vi bejakar varan- dras styrkor och accepterar varandras svagheter. Den sociala dimensionen kommer i den nya ekonomin ta sig uttryck i att en del av tjänstesektorn hamnar i en ideell sektor. En sådan utveckling kan kortsiktigt missgynna samhällets behov av skatteintäkter men har den fördelen att de sociala interaktionerna bygger förtroende och tillit. Hjälps man åt blir det naturligt att fortsätta hjälpas åt. Värdet av en hjälpsam gest kan inte reduceras till en ekonomisk transaktion. På sikt kan det sociala kittet generera företagande genom att förtroendet för individer utgör en bra grund för affärer. Istället för att konkurrera med pris kan fördelen för nya företag lika gärna handla om kvalitet, förtroende och ömsesidighet.

Ekologisk hållbarhet

Ekologisk hållbarhet handlar om framför allt om miljöhänsyn, reducerad klimatpåverkan och att återbruka produkter på ett klokt sätt. 40 % av energin som används på Orust går till transporter, så både ur ett kostnadsperspektiv och ett miljö/klimatperspektiv är det väsentligt att reducera transportarbetet. Transportfrågan kommer också alltid upp när angelägna frågor i relation till utvecklingen på Orust kommer på tal. Avstånden är relativt stora och bilberoendet stort. När vi ut- vecklar kultursystemet på östra Orust behöver vi titta extra noga på hur reguljära persontransporter kan minimeras genom olika dellösningar, men också på lösningar för att locka extern publik till de attraktioner och besök som anordnas. Upplevelsebaserade event kan delvis kopplas till cykel-turism, men det kan också handla om att kombinera båtturer, bussturer och vandringar på ett nytt sätt. Lokala eldrivna minitransporter kan också vara en lösning, där externa besökare tar sig en knutpunkt och blir skjutsade till olika besöksobjekt. Att kombinera Orusts alla ekologiska odlare och uppfödare med restaurangutbud, caféerbjudanden, matsäckspaket etc. är ett exempel på hur den ekologiska hållbarheten kan stärkas på olika sätt om man tar till vara möjligheter.

Kulturell hållbarhet

Kulturell hållbar utveckling tappas ofta bort i sammanhanget. Det finns de som argumenterar för att kulturell hållbar utveckling är en fjärde dimension som står utanför de tre övriga. Kulturell hållbar utveckling ger i det synsättet en möjlighet att ställa delvis motstridiga mål mot varandra för att på klokast möjliga sätt göra en rimlig avvägning. Traditionellt har ekonomisk och ekologisk hållbarhet ställts mot varandra och ofta har ekonomiska hänsyn gått före. Det har handlat om ”jobb” eller ”ekonomisk överlevnad” medan ”miljöskador” har fått lägre prioritet. Billiga massproducerade varor som genererar utsläpp i en annan världsdel har varit viktigare att producera än dyrare dito, där miljöskadorna varit mindre.

Rätt använd blir kulturell hållbar utveckling en systematik för att lyfta demokratifrågor, lagstiftning, värderingar, utbildningsbehov och andra kulturellt förankrade frågeställningar. För kultursystemet på östra Orust kan konstateras att redan utgångspunkten i konst och kultur säkerställer att dessa frågor får en ständig aktualitet och att fenomen, avvägningar och värderingar synliggörs på ett sätt som bidrar till en hållbar framtid.

Kulturell Hållbar Utveckling

  1. Riktning och framtidvision and mission
  2. Individens ansvar i ett större sammanhang
  3. Kunskapens möte med värderingar, omdömesbildningar och vägval
  4. Det fält där utvecklingsfrågor, metoder, kvalitetssäkring, utbildning, kompetenshöjning, och övergripande arbete hör hemma.
  5. Nya förhållningssätt och ny verksamhet
  6. Skapande processer
  7. Idéutveckling och samtal
  8. Delaktighet och identifikation
  9. Kvalitet och livskvalitet
  10. Historia och historier
  11. Hoppfullhet, glädje och empati
  12. Minne, svårmod och eftertanke
Hexagoner

Hexagonerna och de Tolv punkterna är två olika sätt att se på samma sak. De är båda exempel på sådant som ryms under rubriken Kulturell Hållbar Utveckling men ej får plats under de andra (ekologisk, ekonomisk och socialt hållbar utveckling). Det är exempel på hur man kan förhålla sig till den här dimensionen, saker vi behöver arbeta med som individer och organisationer, som lätt faller bort och därför behöver stå på egna ben. Kulturell Hållbar Utveckling skapar balans mellan de andra tre hållbarhetsaspekterna. Samvete och filosofiska spörsmål måste få plats någonstans och det är här.

Av: Christer Owe, hållbarhetskonsult

Här kan du ladda ner artikeln som pdf

Categories
Blogg

Kultursystem östra Orust och förändrade villkor

Ingen undgår pandemin med Coronaviruset och risken att drabbas av COVID-19. Experterna är eniga om att kunskapsläget är osäkert, spridningshastighet och andra faktorer börjar kartläggas, men det finns ingen bromsmedicin som för HIV/AIDS, det finns inget vaccin som för SARS. Framtiden är oviss.

Rekommendationerna är fysisk distansering (som av någon anledning kallas social distansering), renlighet och att skydda utsatta grupper, framför allt äldre.

Konstnärligt arbete påverkas

Villkoren för företagande, och särskilt för kreativt och konstnärligt arbete påverkas i hög utsträckning när möten inte får äga rum som tidigare. Vissa branscher och yrkesutövare är extra hårt drabbade. Musiker, skådespelare, estradörer, dansare, scentekniker och många er drabbas hårt. Ofta är deras anställningsformer dessutom sådana att de går från ”gig” till ”gig” och därmed har haft en fylld kalender men näst intill obefintliga skyddsnät.

Hotell, restauranger, barer, scener och mässor är några av de verksamheter som drabbats av denna nya situation. Somliga av dessa lär inte klara sig ekonomiskt. Exakt hur allvarligt krisen kommer att slå mot olika branscher är för tidigt att säga, men blir detta en långvarig situation kommer era verksamheter att upphöra. För- utsättningarna för några av konstnärerna och företagen på Östra Orust kommer därmed att påverkas direkt eller indirekt av den pågående situationen. Kultursystemets utgångspunkter när arbetet påbörjades under 2019 stämmer där- med heller inte med hur förutsättningarna ser ut i april 2020.

Kris som möjlighet för nya lösningar

Varje kris är också en möjlighet att se nya lösningar. Det som tydligt har utvecklats är digitala möten. Att kunna sitta i hemmamiljö och delta i eller att följa en föreläsning eller diskus- sion på nätet är med moderna verktyg möjligt, även om uppkopplingskvaliteten kan variera. Sidoeffekterna av detta sätt att mötas handlar bland annat om tidsvinst för deltagare och miljövinst när resandet minskar. Å andra sidan är ett fysiskt möte oftast mer givande, eftersom kommunikation också till stor del handlar om kroppsspråk, gester och mimik. Tillfälligheter och spontana möten är svårare att fånga digitalt.

För Kultursystemets del kommer Coronasituationen att innebära att färre möten blir fysiska och att kontakter behöver utvecklas mer omsorgsfullt när förtroendeskapande åtgärder ska genomföras digitalt. Tiden får visa hur väl detta lyckas. Framför allt är det nya kontakter som blir svårare att etablera. Rekommendationer och omdömen kommer att bli viktigare, lik- som troligen, formella faktorer som kreditupp- lysningar och annat som rätar ut frågetecken kring nya samarbeten. Det lokala perspektivet blir allt viktigare i denna utveckling. Att samtala med grannar och närboende blir naturligt när man blir beroende av varandras hjälpsamhet. Krisen har visat att det i samhället i stort finns ett socialt kapital att bygga på. Att hjälpas åt, att utnyttja varandras resurser på ett ömsesidigt respektfullt sätt, kommer att bli mer vanligt. Allt detta gynnar framväxten av ett stabilt Kultursystem på östra Orust.

Konkurrensekonomin ersätts av samarbetsekonomi

På det ekonomiska planet kommer troligtvis den ”informella sektorn” att växa. Man byter tjänster och hjälps åt, utan att ta betalt varje gång. Tid och kunnande som resurser kommer att få större betydelse, vilket direkt och indirekt har betydelse för styrkan i de nätverk som ingår i kultursystemet på östra Orust. Konkurrensekonomin kommer att ersättas av mer samarbetsekonomi, vilket troligen gynnar framväxten av kultursystemet. När vars och ens bidrag till helheten synliggörs och transparensen ökar kring kostnader och ”vinst” genererar det i sin tur en större tillit mellan aktörer. Rätt hanterad blir krisen därmed en tillgång i bygget av kultursystemet.

Orust april 2020: Christer Owe, hållbarhetskonsult

Categories
Blogg

östra Orust Mykorrhiza

En poetisk bild över östra Orust och hur vi hänger ihop, inspirerad av Stormötet vi hade 1:a Mars.

I ett vackert mönster hänger vi redan ihop. Det påminner mycket om Mykorrhiza som är komplexet mellan en svamps mycel och en växts rötter när dessa lever i symbios med varandra. Genom att fina underjordiska svamptrådar tränger in i rötterna, hjälper svampen växten att ta upp vatten och närsalter plus att den får skydd mot patogena organismer, samtidigt som svampen får organiska föreningar från växten. Svampars mycel vet vi är ett av världens bäst fungerande system som inte bara ger näring åt sig själv och de sina utan också har en förmåga att stödja och bidra till andra organismer i sitt upptagningsområde med en unik kunskap om vad som behövs för att alla skall överleva och utvecklas. Nu skall vi bara tänka ut hur vi ska samverka på ett lika sinnrikt sätt.

Categories
Blogg

TACK FÖR IGÅR

Roligt att så många kom till Kajutan, att ni kom med så stort engagemang och att ni var så generösa med era tankar och idéer. Nu har vi i arbetsgruppen massor med inspirerande material att sammanställa “tack för det”. Här kommer ni att kunna läsa hur arbetet fortskrider. Inte varje dag (vi arbetar bara 1 1/2 dag i veckan) men regelbundet. Här nedan kan ni se hur KARTAN ser ut när vi fört in allas “pluppar”. Sen lite bilder från dagen.

Karta över östra Orust med inprickade kulturaktörer
Eva Pettersson - VGR
Eva Petterson från VGR
grupparbete
Niklas, Jan och Syrene under grupparbetet.
Lina och Elisabet gör ett urval.
fika
Det bjöds på hemmagjort.
Categories
Blogg

Stormöte 1:a mars

Vad KAN VI när vi samverkar?

Kajutan, Henån 1:a mars kl. 15-18

Välkommen på information, visioner, samtal och workshop kring förutsättningarna för att skapa ett kulturnätverk för att utveckla östra Orust. För ALLA som är intresserade av eller arbetar med kultur, kreativa näringar och hållbar utveckling. Vi bjuder på fika!

Kulturkraft skapar Kreativa Kraftfällt

Det finns mycket kultur, kreativitet, hantverk, turism, kulturvård, caféer, gårdar, konserter, utställningar, mm och just nu en inflyttning av kulturutövare på östra Orust men det är utspritt och de olika aktörerna vet knappt om varandra eller vad de gör. Detta vill vi ändra på. Vi vill utveckla östra Orust med hjälp av den energi ,uppfinningsrikedom och framtidstro som kultur och kreativa näringar skapar. 

Vi är några kulturföreningar som under våren och sommaren 2019 började samverka i en gemensam vilja att stärka konsten och kulturen här på östra Orust och på så sätt få samhället att blomstra och utvecklas. Med detta följer många synergieffekter som positivt påverkar andra näringar som tex. hela besöksnäringen som Orust är så beroende av och alla som arbetar med olika former av hållbarhets- och sk. gröna näringar. Detta finns det idag evidensbaserad forskning på.

Hösten 2019 gjorde föreningarna orustKONST, föreningen Ålgård, Orust Kretsloppsakademi och Ekobyn Utsikten en gemensam ansökan till Region Västra Götaland som hade utlyst ett projekt som kallas ”KULTURSYSTEM” – vi var en av 5 som blev beviljade medel för en förstudie (FAS 1).

se: VGR Info. om Kultursystem.

Vi har nu börjat bjuda in en bred skara företrädare för konst, kultur besöksnäring, kommun mfl. för att på sikt skapa ett Kulturnätverket och hoppas kunna bygga mycket av arbetet på samarbeten med redan befintliga strukturer.

Exempel på Mål – var med och formulera fler!

  • Skapa en tydlig Identitet – vad ÄR och vad FINNS på östra Orust
  • Skapa mötesplatser, nätverk och resurser
  • Låsa upp resurser och få dem att samverka
  • Utveckla platsen östra Orust
  • Förbättra villkoren för konstnärligt skapande
  • Skapa kluster av konstnärer och lokaler/arrangörer 
  • Stärka den professionella konsten och dess villkor på Orust
  • Skapa förutsättningar för kulturlokaler, verkstäder och ateljéer
  • Hjälpa publiken/köpare att finna kulturen
  • Göra verksamheterna hållbara över tid