FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR LÅNGSIKTIGHET OCH SJÄLVFÖRSÖRJNING UTIFRÅN SWOT-ANALYSEN
Resiliens är den långsiktiga förmågan hos ett system att hantera förändringar och fortsätta att utvecklas. Om vi utgår från SWOT-analysen när vi tittar på förutsättningarna för att skapa långsiktighet och bättre självförsörjning i systemet framstår det tydligt att det på det lokala planet finns engagemang, vilja och dokumenterad handlingskraft hos såväl kulturutövare, KKN-näringar (Kulturella och kreativa näringar) som näringsidkare inom andra områden. Tillgången till odlingsbar mark och (relativt) billiga hus är en annan gynnsam faktor i sammanhanget. (En viktig strategi för fria kulturutövare, inte minst i osäkra tider, är att hålla nere utgifterna, något som kan vara svårare för konstnärer i storstäder med gentrifiering och ständigt höjda hyror).
Tyvärr råder för närvarande en brist på mötesplatser på Orust, vilket försvårar den potentiella samverkan som är nödvändig för långsiktighet och större grad av självförsörjning. Förstärkande faktorer utifrån är allmänna trender i samhället som innebär ett ökat intresse för lantliga, lugna och hållbara livsstilar, ökat miljöengagemang, ökat fokus på lokalt baserad produktion och cirkulär ekonomi samt ett växande intresse för ekoturism. Samtidigt bidrar en fortsatt urbanisering till att obalansen mellan tätorter och landsbygd ökar. På det samhälleliga planet ser vi också ökande kulturella klyftor på flera plan (vi/dem, östra/västra Orust, sommar/vinter, permanentboende/sommargäster). En befäst tendens till individualisering av strukturella problem riskerar att få minskad social sammanhållning och minskat samhällsengagemang som följd.
För att navigera i det rådande landskapet med målsättningen att skapa långsiktighet och bättre självförsörjning krävs en medvetenhet om de krafter som håller systemet samman och de som riskerar att dra det isär. Som så många gånger i verkligheten så har vi parallella rörelser i rakt motsatta riktningar att förhålla oss till: Å ena sidan ett ökat intresse för lantliga hållbara livsstilar och lokalt baserad produktion, å andra sidan en pågående urbanisering, globalisering med outsourcing och allt annat en lokal produktion. Å ena sidan gott om engagemang och nätverkande, å andra sidan en långt gången individualiseringsprocess. Mycket tyder på att gemensamma mötesplatser är något som skulle vara välgörande för långsiktigheten och självförsörjningsgraden i kultursystemet, liksom återigen samverkan och persontransporter som knyter ihop människor och verksamheter på östra Orust på ett jämställt och hållbart sätt.
LIVSKVALITETENS KEDJEREAKTION
Det börjar hända saker här som är intressanta ur ett hållbarhetsperspektiv och de har i allmänhet med kultur att göra. Saker syns. MUMA gör exempelvis att fler kommer hit. Sådant ökar livskvaliteten för oss som redan bor här. Vi har en god spiral, ett slags kedjereaktion: Konsten lockar till sig folk – området uppfattas som attraktivt – det leder till inflyttning –
som skapar arbetstillfällen – livskvaliteten höjs – snart händer det ännu mer grejor – utbud och kompetens ökar – en kritisk massa uppnås. (Det kan tänkas att denna process förstärks när Corona-hotet får fler att söka sig till sammanhang där det blir enklare att ordna självförsörjning).
EN GEMENSAMT FINANSIERAD LOKAL
Självförsörjning kan också handla om att skapa en gemensamt finansierad lokal där man tar in intäkter. Om vi vill bygga ett hus bör vi lyfta det med kulturevenemang, evenemang som kan fungera som motor för samverkan.
DECENTRALISERING – MINDRE SÅRBARHET
Det finns en fara med alltför mycket centralisering till Henån (inte minst på lång sikt, då det som nu är centrum riskerar att permanent hamna under vatten). Ett decentraliserat, överlappande system med många noder är på flera sätt mindre sårbart för såväl klimatpåverkan som politiska nycker och svängningar i graden av engagemang hos drivande personer eller organisationer.
HÅLLBAR KONST MED EKONOMISK STÖD
Samtidigt är väl helt ärligt det så att konsten aldrig blir självförsörjande, förutom viss kommersiell verksamhet som privatteatrar med dyra biljetter, eller Fotografiska, som har välbeställda mecenater bakom sig. Det är därför vi fortfarande har kulturpolitik, bidrag, stipendier och dylikt som säkrar kontinuiteten. Möjligtvis kan kommersiella kreativa näringar vara självförsörjande, men de lutar sin verksamhet mot att artister eller konstnärer skapar och det skapandet utförs mycket ofta utan garanterad ersättning (jämför David Throsbys cirkelmodell som David Karlsson skrivit mycket om). Utan konst, inga kreativa näringar. Utan musiker – inget Slussens pensionat eller musikfestivaler, utan konstnärer – inget galleri, ingen konsthall eller museum, ingen kommunikation… För att utveckla en plats borde konsten få mycket stöd, inte bara ekonomiskt utan också i form av ateljéstöd, residens, lokaler för att göra, mötas, visa konst och för att föra de viktiga samtalen. Senare kan näringar som gör mat, har övernattning, hyr ut ljus/ljud och annan utrustning, kommunikatörer, tryckerier och så vidare komma in. Så – för att konsten på Orust ska vara hållbar krävs ekonomiskt stöd till residens, stipendier, löner, ateljéer med låg hyra, utställningsstöd, kurser, workshops, konstskola, arrangörsstöd, lokaler, utrustning. Om kärnan, det vill säga KONSTEN, får stöd att utvecklas så kommer de andra näringarna i sin tur utvecklas och öka i omsättning, inte tvärtom. Konsten skapar stora värden i de cirklar som finns utanför och dessutom en massa omätbara värden i samhället. Den centrala frågan är om det finns någon affärsmodell som kan föra resurser från de yttre cirklarna in i mitten av systemet för att säkerställa kultursystemets självförsörjning.
DET SAMHÄLLE VI VILL HA
Slutligen finns en idémässig utveckling som inte ska tappas bort. Idén om det samhälle vi vill ha, den gemenskap vi vill att våra barn ska växa upp i. Livskvalitetsdimensionen som behöver manifesteras och bli synlig – genom konsten och kulturen, genom samverkan och möten. Det attraktiva, goda samhället blir i sig en magnet för inflyttning och verksamheter. Även detta är en faktor som påverkar förutsättningarna för att skapa långsiktighet, resiliens och bättre självförsörjning i kultursystemet.
Hållbarhetsaspekter vi beaktat i vårt arbete med ”Kultursystem etapp 1”.
Vi har beaktat följande hållbarhetsaspekter: ekonomisk hållbarhet, social hållbarhet, ekologisk hållbarhet och hållbar konsumtion och produktion.
Den ekonomiska hållbarheten är central för alla aktörer i kultursystemet. Hur kan man finansiera det man vill göra och få det att överleva? Mycket av visionerna som kommit fram har kretsat kring hur vi tillsammans kan öka våra inkomster var och en för sig och tillsammans här ute på landet och det utan att behöva lämna ön. Vi ser att synergieffekterna i ett system ökar möjligheterna till resiliens och det påverkar också den ekonomiska hållbarheten. När det gäller lokalfrågan är en av utmaningarna att också hitta en hållbar ekonomisk modell för förvaltande.
Den sociala hållbarheten är minst lika central. Det finns en starkt förankrad önskan om att skapa tätare nätverk, bättre samverkan och bryggor, till exempel mellan inflyttade och infödda, gamla och unga, motorburen ungdom och konstnärer. En bra och meningsfull integration leder till social trygghet. Vi som bor här vill ha ett liv utanför hemmen. Ideellt engagemang springer många gånger ur en önskan att träffa andra människor än dem man omges av varje dag. Därför har exempelvis tankar om en kollektivverkstad vuxit fram. Risken på landsbygden är annars att man lätt blir instängd, vilket kan vara förödande för den som lider av ensamhet, utanförskap eller befinner sig i hem där missbruk eller våld i nära relationer förekommer.
Den ekologiska hållbarheten är något som alltid finns med. Miljö- hållbarhets- och klimatfrågor genomsyrar många av föreningarna som tagit initiativ till kultursystemet. Inte minst Ekobyn och Orust kretsloppsakademi, som strävar efter att ön ska bli självförsörjande på mat, el, energi med mera. Även Orust mat, som värnar om närproducerat, vill att ön ska vara självförsörjande på mat. Ekobesöksnäringen vill inspirera till ett ekologiskt sätt att leva. Det är en del av konceptet och något som lockar till sig folk, då ekologisk hållbarhet gärna kopplas till livskvalitet. Under arbetet har det kommit fram många röster som vill minska bilkörning och istället binda ihop ön med cykelleder, vandringsleder och lösningar som kan bygga på en gemensam transport-app i kombination med en fungerande kollektivtrafik.
Till hållbar konsumtion och produktion räknar vi kultur och kulturevenemang, som i jämförelse med konsumtion (och produktion) av fysiska produkter lämnar ett mycket mindre ekologiskt fotavtryck. Att förbättra förutsättningarna för kulturproduktion och kulturkonsumtion på östra Orust är en uttalad målsättning i kultursystemet.
Det som finns med i hållbarhetsaspekterna vi tar med oss in i etapp 2 är bland annat följande delfördjupningar:
KULTURENS ROLL FÖR HÅLLBAR UTVECKLING
Ofta får man höra att kulturell hållbar utveckling ingår i den sociala dimensionen. Det finns andra sätt att se på hur kulturens uttryck och utgångspunkter samspelar med hållbarhetens klassiska ”ekonomi, ekologi och sociala dimensioner”. Sammanfattande uttryckt kan man beskriva kulturens roll i en hållbar utveckling som den 4:e dimension som sätter ett relativt värde på de övriga 3 dimensionerna. Det vill säga: I vilken mån bidrar ett visst val till att förstärka helheten, och sker det i så fall på bekostnad av någon annan dimension? Kulturell hållbar utveckling möjliggör på så sätt en avvägning mellan delvis motstridiga hållbarhetsmål. Och i förlängningen bidrar denna till att vi alla övar oss i att göra kloka avvägningar.
SAMVERKAN
Den nya ekonomin, som kommer att växa fram ur uppenbara felaktigheter i den ekonomi som utgår från en oändlig tillväxt, bygger på samverkan, öppenhet, tillit och transparens. Kultursystemet kan i sina olika aktiviteter spela en viktig roll i framväxten av ett samarbetsklimat, där win-win-lösningar och samverkan blir mer attraktiva än konkurrens.
TRANSPORTFRÅGAN
Östra Orust präglas av gles bebyggelse, relativt stora avstånd och ett direkt beroende av att transportlösningarna kan bli hållbara, både för persontransporter och för varutransporter. Oavsett hur lokalfrågan kan lösas för att möjliggöra kreativa processer när konstnärer och kulturutövare möter varandra och sin publik, måste de hållbara lösningarna på transportbehoven finnas med. Hur minimerar vi och effektiviserar vi de transporter som måste ske? Här kommer det bli aktuellt att hitta flera olika slags lösningar, där samverkan, samåkning och att dela ansvaret för transporter blir allt mer nödvändigt. Det är delvis stora avstånd och infrastrukturen för säker cykling är svag. Bilberoendet kvarstår under överskådlig tid. Att på enkla sätt hjälpas åt med olika transporter kommer att bli nödvändigt, kanske inkluderande särskilda turer med bussar, där publik hämtas upp för att bussas till en konsert eller dylikt. Ett annat sätt att minska transportbehovet är att decentralisera och förlägga verksamheter, aktiviteter och affärer på fler platser närmare där folk bor. Det finns även en jämställdhetsaspekt här, något som inte minst Chalmers analys har uppmärksammat. Ofta är det kvinnan i hushållet som sköter merparten av inköpen och skjutsar barn till och från aktiviteter.
Artikel i Lokaltidningen inför stormötet den 1:a mars 2020.
ARBETSMETOD
Analysarbetet grundar sig till stor del på det material vi samlade in under stormötet den 1:a mars, gruppmöten med vår projektgrupp och inspel från enskilda ur den stora gruppen som var med den 1:a mars (den grupp som vi nu betraktar som vår referensgrupp, i alla fall under fas 1). Vi har också haft Tinna Harling (Egnahemsfabriken), Ronny Svensson (Orust kommun), Ulla-Britt Bagge (Studieförbundet Vuxenskolan) samt Eva Pettersson och Björn Ohlén från Region Västra Götaland som bollplank under arbetsprocessen.
STORMÖTET
Vi engagerade en processledare, Tinna Harling, för att processleda arbetet. Dagen var uppdelad i två delar, en första del där Eva Pettersson från Region Västra Götaland presenterade projektet i sin helhet, hon följdes av de fyra föreningarna som är projektägare, de presenterade sig och talade om varför de vill arbeta med ett Kultursystem. Därefter var det hembakat fika och så följde det långa passet med workshop som avslutades med en sammanfattning av dagen.
Eva Pettersson presenterar VGR och kultursystem.
Vi hade tänkt att ha ytterligare en workshop där även politiken skulle bjudas in, men Corona kom i mellan och den workshopen fick ställas in.
På bilden: en caféägare, en politiker och läkare, en kompositör, en översättare, en konstnär, en teaterpedagog och en innovatör och odlare.
STORMÖTE & WORKSHOP 1:A MARS 2020
Vad KAN VI när vi Samverkar? Vill du vara med och utveckla ett hållbart östra Orust med hjälp av kultur, kreativa näringar och besöksnäring?
HÄR NEDAN KAN NI TA DEL AV ÖVNINGARNA PÅ WORKSHOPEN
Vi arbetar i grupp om ca 6-8 personer, gärna med personer som inte kommer från samma förening/organisation/vänkrets. En person utses till sekreterare och antecknar svar. En annan person utses till tidshållare.
KARTA över området ”östra Orust Kultursystem” användes för att pricka in och sammanbinda samverkan och samverkansmöjligheter. Och för att sätta prickar där det fanns utövare och verksamheter.
ÖVNING 1.
Vilka aktörer inom kultur/kreativa näringar/hållbar utveckling känner du till på östra Orust? De markeras på A3-kartan ni har på ert bord genom att en siffra sätts på kartan och namn skrivs på numrerat papper. Markera även gärna näringar som du tror är av betydelse för att stötta dessa aktörer, t ex caféer, restauranger, boende osv. Markera möjliga nav med röda pluppar!
Vilka vet du samarbetar idag? Markera på kartan med svart penna.
Vilka borde samarbeta, tycker du? Markera på kartan med röd penna.
Hur kan man få aktörer på Östra Orust att samarbeta mer? Skriv svar på post-it lapp och sätt på väggen.
Grupparbete
ÖVNING 2.
Vad tror du är Orusts:
Styrkor?
Svagheter?
Möjligheter?
Hot?
Skriv 3 ord under varje rubrik på en post-it lapp och sätt på väggen.
ÖVNING 3
Arbeta med frågorna:
Vilka tycker ni är era de största kulturella resurserna på Orust?
Vad tycker du är Orust identitet? Skiljer sig Östra Orust identitet från kommunen i stort – och om ja, vad särskiljer den?
Hur ser din dröm ut för Orust om 20 år?
Vad krävs för att nå den drömmen / vilka områden behöver man fokusera mera på för att stärka systemet och platsen?
Svaren skrivs på post-it lappar och sätts upp på väggen.
ÖVNING 4. – steg 01
Vilka av dessa mål tycker du är viktigast att arbeta med för att stärka Orust?
Skapa en tydlig Identitet – vad ÄR och vad FINNS på östra Orust?
Skapa mötesplatser, nätverk och resurser
Låsa upp resurser och få dem att samverka
Förbättra villkoren för konstnärligt skapande
Skapa kluster av kulturutövare, lokaler och arrangörer
Skapa kluster av kulturutövare och besöksnäring
Stärka den professionella konsten och dess villkor på Orust
Skapa förutsättningar för kulturlokaler, verkstäder och ateljéer
Hjälpa publiken/köpare att finna kulturen/eventen
Göra verksamheterna hållbara över tid
Hitta lösningar på hur en når kulturen/event på östra Orust (stort problem idag)
Kollektivtrafik, cykel, digitala plattformar mm
Utveckla platsen östra Orust
Skriv egna mål på post-it lappar och sätt upp på väggen.
ÖVNING 4. – steg 02
Välj bland allamål – vilket tror du är det viktigaste att arbeta med för att skapa ett långsiktigt hållbart kultursystem på Orust?
Alla får 3 pluppar var och sätter dem på det eller de mål man själv tycker är viktiga att fokusera på.
ÖVNING 5. – individuell
Svaren skrivs på post-it lappar och sätts upp på väggen, vid utgången.
Vad tar du med dig från dagen?
För vad och vilka värden är du beredd att ge tid och ta ansvar?
Vad vill och kan just du bidra med i ett Kultursystem?
Vad tycker du vore ett bra namn på denna process istället för kultursystem?
Förslag på namn vi fick istället för Kultursystem:
SWOT (Strengths, Weaknesses, Opportunities, Threats) är ett analysverktyg som försöker identifiera lokala förhållanden som styrkor respektive svagheter och yttre påverkan som möjligheter och hot.
Detta verktyg har använts för att utveckla mål för östra Orust och tillsammans kan det vara en utgångspunkt för strategier och konkreta planeringsidéer. Följande uppställning är en syntes av SWOT-analyser från workshopen under stormötet på Kajutan den första mars, Chalmers Tekniska Högskolas arbeten om ett framtida hållbart Orust och Egnahemsfabrikens konsult Tinna Harlings analys.
STYRKOR
Stort lokalt engagemang med många föreningar och aktiva lokala nätverk.
Stor vilja till nätverkande och en lång tradition därav.
Stor vilja till att förvandla Orust till en attraktiv plats för åretruntliv.
Många aktiva kulturutövare, klimataktivister och omställningsintresserade.
Många lokala hantverkare med koppling till en lång hantverkstradition.
Många små lokala företag.Ett rikt kulturarv, och stark identitet formad av en lång historia.
Ett varierat landskap med stor biologisk mångfald och en rikedom av naturresurser.
Närhet till ett mångsidigt landskap och rik biodiversitet (både vad gäller fritids- och resursegenskaper).
Mark, skog och hav för lokal produktionav mat, material och förnybar energi (En tillgång för både lokal ekonomi och självförsörjning).
Här finns odlingsbar mark och billiga hus, (lätt att attrahera kulturarbetare).
Inflyttning (Waldorf och Ekobyn drar till sig nya invånare).
Möjlighet till alternativt boende på lands- bygden (exempelvis Ekobyn Utsikten).
En kommun med engagemang för hållbar utveckling.
En av Sveriges högst rankade skolor och personal som trivs där.
Hög kvalitet inom äldrevården Mörker och Tystnad.
SVAGHETER
Brist på mötesplatser, offentliga platser och rum. Lokalbehovet är stort.
Brist på kultur och aktiviteter under vinterhalvåret för alla åldersgrupper.
Centralisering till Henån.
Stora skillnader mellan sommar och vinter med en obalans vad det gäller invånarantal, service och aktiviteter över året.
Obalans mellan östra och västra Orust, exempelvis vad gäller befolkningsutveckling, andelen permanentboende/sommargäster, tillgång till service och kommunikationer.
Otillräcklig kommunikation och samverkan mellan kommun och invånare.
Brist på möjlighet till och intresse av högre utbildning.
Få arbetstillfällen för högutbildade. Låga dricksvattennivåer under sommarhalvåret.
En homogen bostadsmarknad med brist på lägenheter och bostadsalternativ anpassade till olika ekonomiska förutsättningar.
En åldrande befolkning.
Mejeriet Vräland är i dåligt skick.
MÖJLIGHETER
Ökat intresse för lantliga, lugna och hållbara livsstilar.
Ökat fokus på lokalt baserad produktion och cirkulär ekonomi.
Förutsättningar för en hög grad av självförsörjning vad gäller mat och förnybar energi.
Digitalisering och utbyggda nätverk kopplar samman Orust med en större, global om- värld.
Inflyttning och kulturell mångfald. Ökad miljömedvetenhet.
Ökat intresse för ekoturism.
Planer på ny bro mellan Orust och fastlandet skapar bättre pendlingsmöjlighet även med kollektivtrafik.
Ökat intresse för vattenbruk och havsmatsproduktion.
HOT
Klimatförändringar ger höjda havsnivåer och översvämningsrisker.
Individualisering, minskad social sammanhållning och minskat samhällsengagemang.
Fortsatt urbanisering innebär att allt fler flyttar till städer och obalansen mellan tätorter och landsbygd ökar.
Automatisering ger en minskad efterfrågan på manuellt arbete.
Sommarturismen ökar och obalansen mellan sommar- och vintersäsongen växer.
Åldrande befolkning.
Att politikerna håller sig borta från delaktighet/ansvar/medel/stöd.
Väldigt dålig kollektivtrafik, vilket skapar ett osunt bilberoende.
EKO-dagar vid Ålgårds kvarn & såg.
DET FINNS ETT STORT UTVECKLINGSBEHOV NÄR DET GÄLLER SAMVERKAN
Samverkan behöver utvecklas på fem olika plan:
samverkan kulturaktörer emellan
samverkan mellan inflyttade och infödda
samverkan med och inom det lokala näringslivet
samverkan med kommunen
samverkan med omkringliggande kommuner.
Det behöver bli lättare att få och ta kontakt med varandra, att känna till varandra och göra saker tillsammans i nya konstellationer. För att underlätta samverkan finns tankar på att utveckla en app som knyter ihop dels kulturutövare med varandra, dels besökare med kulturyttringar utifrån deras intressen och näringslivet med kulturutövarna. Genom att stärka kontaktnäten och göra det lätt att hitta lokala kulturutövare så skulle möjligheterna för åretruntliv och åretruntverksamhet öka.
Vi behöver hitta vägarna för hur vi binder ihop oss med de sk. infödda och de som själva ser sig som ”vanligt folk” på Orust. De infödda är skeptiska – men inser att de inflyttade är en tillgång, de behöver maskiner, skolan, butiken får en chans att överleva mm, men man håller sig gärna på lite avstånd. Vi behöver kommunicera utåt väcka nyfikenhet locka till oss folk som inte kommer av sig själva. Kanske når vi några steg på vägen genom att ta hit inspirerande personer, exempelvis från Röstånga. I anslutning till det, när folk är inspirerade, skulle vi kunna ha en workshop där vi tillsammans kan skissa på nya gemensamma visioner.
När vi kommunicerar med näringslivet behöver vi förmedla hur konsten i en omställning bland annat kan illustrera och peka på nåbara framtider, att ingjuta hopp och utveckling i en glest bebodd landsbygd. Attraktiviteten ser olika ut: Kustområdena lockar med en viss livsstil och till östra Orust har människor länge sökt sig för en mer jordnära tillvaro. Vi skall visa på hur det gynnar oss alla att samverka och att olikheterna berikar. Besöksnäringen är ett område där vi redan påbörjat samverkan till exempel med Slussens pensionat.
När det gäller samverkan med kommunen så har vissa av föreningarna redan idag ett väl fungerande samarbete. Det gäller då främst med Kulturhuset Kajutan och Kulturchefen. Men även tjänstepersoner inom området samhällsutveckling deltar i ett bra samarbete. Den stora nöten att knäcka är politikerna i den sittande majoriteten på Orust, deras politiska vilja lämnar mycket övrigt att önska. Men detta kan förändras och dessutom är det ju inte lång tid till nästa val och då kan mycket hända. Det gäller att systemet till dess har berett marken väl. För att lyckas inom systemet så behöver vi också vända oss utåt och samverka med kommuner- na omkring oss. Redan idag har vi börjat detta samverkansarbete genom att föra dialog med Egnahemsfabriken på Tjörn, ”Stationen” i Svenshögen och kulturverksamheter i Bottna. Det är dags att organisera konst- och kulturlivet på ett mer utåtriktat sätt, med gemensamma resurser, verkstäder, ateljéer och lokaler för konstnärlig utveckling och nya möten. Coronakrisen kommer att få många att reflektera över vad som egentligen är värdefullt. Att det finns värden som inte primärt är ekonomiska.
LOKALBEHOV VI IDENTIFIERAT:
lokaler att arbeta i
lokaler för att träffas
lokal för workshop och föredrag
lokal för konserter, utställningar, teater, dans mm
lokal för gemensam försäljning
DVS: mötesplats, scen, utställningslokal, arbetsplats och plats för försäljning.
Platser som finns idag (för små):
Klubb Kakor & Kultur – mindre plats i privat hem
Hedvig Flärdh/fd. Bygdegård i Myckleby – mindre plats i privat hem Andra Sidan – mindre plats i privat hem
Friluftsförbundets lokal vid Ålgårds kvarn – lokal att hyra
Hanna Iveslätt & Fredrik Landes keramikverkstad – verkstad i privat hem – att hyra in sig i
LOKALER som det idag finns planer och idéer kring:
ÅTERBRUKET VRÄLAND – Projektägare OKA – Stor fastighet som kan komma att inrymma: Verkstäder för textil, smide, trä och cykelreperation Ateljéer Butik för återbruksmaterial (bl.a. byggmaterial), återvunna och iordningställda cyklar och Re-design. Café och Mötesplats Uthyrning av Cyklar, Re-design och Verktyg Residens för Konstnärliga utövare
Ladan i EKOBYN kommer att rivas och kan komma att ersättas med ”LADAN” plats för kultur – MUMA-målningen kommer att bevaras.
”LADAN” i Ekobyn Utsikten – Projektägare Ekobyn Utsikten. – Ritningar och ändring av detaljplan under arbete. Lokal för: utställningar, konserter, scenkonst, workshops, föredrag och mötesplats.
SAMVERKANSPARTER vi identifierat idag:
Studieförbundet Vuxenskolan
Vera & Nico van der Donk, ”Andra sidan” – plats för kultur
Hedvig Flärdh ”Myckleby fd hembygdsgård”, plats för kultur
Svenska Kyrkan på Orust
Konstvandring
Slöjdvandring
Kulturveckan – Orust kommun
Kulturskolan
Svanesundsfestivalen
Stenshults Föreningslokal
Biblioteken på Orust
Allmags Dansbana och Folke Almeus
Hembygdsföreningar på östra Orust
Fredsrörelsen på Orust
Ellös Parken
Föreningen Flatön
Friluftsförbundet
Samhällsföreningarna
Egna Hemsfabriken, Tjörn
Ekobyn Utsikten
Södra Bohusläns Turism
PANG!-festen: en samverkan mellan orustKONST, Slussens Pensionat, NewOperaCO och Atalante
EXEMPEL PÅ NÄRINGSLIV ATT SAMVERKA MED:
Slussens Pensionat
Café Tillsammans
Café & Yoga i Tingshuset, Varekil
Moltaz Design
Klara trädgård
Bergholtz trädgård och hantverk
Saga Plagg
Daucus Design
Orust Mat
Materialverket i Svanesund
Solegårdens café & musik
Hotell och B&B på östra Orust
Båtnäringen på Orust
Herr Bröd
Slakteriet i Varekil
Töllås Fårgård
Lars Karlsson, solceller
Torp Farm
Aja, slöjd & får
Café Borgen
Nytt & Nött
Loppisar
SAMVERKAN MED KOMMUNEN:
Biblioteken på Orust
Kulturhuset Kajutan i Henån
Kommunens verksamhet ”Samhällsutveckling”
Exempel på redan etablerad samverkan mellan projektgruppens föreningar i systemet och Orust kommun
Konstprojektet MUMA genomförs sedan era år i samverkan med kommunen. Gynnar ur kommunperspektiv: besöksnäringen, identiteten och en attraktiv kommun.
Föreningen Ålgård, t.ex. i projekten ”Ålgårds Kvarn och såg – en förstudie” och ”Ålgård som besöksmål och kulturell mötesplats”.Gynnar ur kommunperspektiv: ett hållbart samhälle, besöksnäringen och en attraktiv kommun.
Föreningen Orust Kretsloppsakademi samverkar regelbundet med kommunen, exempel på det är den årligen återkommande Energi & Miljö-mässan och projektet kring elbilsladdare som gjort Orust till en av de laddningstätaste kommunerna i Sverige. Nu finns samverkan på gång kring projektet ”Återbruket” i det före detta Mejeriet i Vräland.
Gynnar ur kommunperspektiv: ett hållbart samhälle, besöksnäringen, samverkan inom näringslivet och en attraktiv kommun.
Föreningen OKA har sin årliga Energi- och Miljömässa på Henåns torg. Hållbarhetsfrågorna kan illusteras på många sätt.
SAMVERKANSIDÉ i coronatider:
Pop-up Kultur i olika former under Pilgrimsledsvandringarna, samverkan med Svenska kyrkan på Orust.
OM KOLLEKTIVTRAFIK & SÅNT
Möjligheterna till hållbara transporter på östra Orust behöver utvecklas. Vi ser många tankar kring att man vill kunna röra sig utan bil och en vilja att utveckla detta. Det handlar om kollektivtrafikalternativ, vand- rings- och pilgrimsleder, cykelvägar, cykeluthyrning eller en app som för samman dem som vill transportera sig själva eller något.
Möjliga mål identifierade vid stormötet 1:a mars
SAMVERKAN
Skapa mötesplatser, nätverk och resurser.
Låsa upp resurser och få dem att samverka.
Skapa kluster av kulturutövare, lokaler och arrangörer.
Skapa kluster av kulturutövare och besöksnäring.
Mer samarbeten (vi gynnar varandra)
Mindre konkurrens (tron att andra har egenintressen).
Samarbeta i arrangemang.
Samordna de nätverk som finns.
Starta nätverk, Dela information.
Mer utbyte mellan kommunerna runt Orust.
Att Orust gamla konkurrerande attityd dör och att en ny samverkande andan föds.
Kontinuerlig politikerdialog gällande kultur, utvecklings- och hållbarhetsfrågor.
Driftiga eldsjälar i samarbete med kommun/region och pengar.
PLATSER/LOKALER
Skapa förutsättningar för kulturlokaler, verkstäder och ateljéer. MötesplatserKulturhus/allaktivitetshusEn levande kulturscen/mötesplats för alla åldrar
Vi måste ha en lokal + restaurang + café + scen
Kursgård
Kafé året runt
Mötesplatser som är synliga
Båtmuseum
TRANSPORTMÖJLIGHETER
Kollektivtrafik, cykel, digitala plattformar mm
Transportsystem som fungerar
Pendelbuss ”landwagon” – motor för kulturnätverkare
Mer kollektivtrafik, billigare, exiblare
Cykelvägar, cykelstigar
SOCIAL HÅLLBARHET
Göra verksamheterna hållbara över tid.
Stärka den professionella konsten och dess villkor på Orust.
Förbättra villkoren för konstnärligt skapande.
Värdera estetik och kunskap.
Kropp- och Själsverksamhet som en del i kulturen.
Orust som den mest hållbara kommunen i Sverige. *Där kultursystemet varit en motor att skapa detta.
MARKNADSFÖRING
Hjälpa publiken/köpare att finna kulturen/eventen.
Hitta lösningar på hur en når kulturen/event på östra Orust (stort problem idag).
Gemensam marknadsförings-app.
Samla aktiviteter så att det syns på kommun-webben under ”Uppleva-Göra”.
App så att t.ex. musiker hittar andra musiker, konsthantverkare andra konsthantverkare. En arrangör kan hitta musiker och utställare till sitt arrangemang, det blir:
2 st system-appar:
A. Synliggöra östra Orust
B. Arbeta tillsammans.
KULTURPOLITIK
Tydliga politiska direktiv, pengar och drivande och engagerade kulturtjänstepersoner.
En kulturplan, (där det skickas med pengar).
Visionär kommunalpolitik som har en uppdaterad omvärldsanalys i utvecklingsfrågor.
En Kulturförvaltning (gärna en fritids- och parkförvaltning också)
UNGDOMAR OCH BARN
Levande och utvecklande fritid för ungdomar och barn.
Barnen hjälper oss att mötas.
Alla skolor + kulturskola + andra initiativ kring barn och ungdom ihop.
EVENEMANG – KULTURELL RIKEDOM
Sommarfestival
Stor musikfest, både för unga och vuxna.
Festival med kultur som utgångspunkt – gärna under ”lågsäsong”.
Synliga arr. lockar turister.
Kulturella arr. av hög kvalitet.
Skapa ett mer diversifierat utbud av kulturyttring och kulturutövare (till exempel en internationell inkludering, inkludering av befintlig kultur som motorgården för unga, nya svenskar, urban kultur).
Flöde. Mer kultur, inspiration, mångfald in hit som besökare och aktörer. De ger och får annat av oss.
IDENTITET/SJÄLVFÖRSÖRJNING
Skapa en tydlig Identitet – vad ÄR och vad FINNS på östra Orust.
Utveckla platsen och kunskapen om östra Orust.
Den sammanhållna naturligt avgränsade kommunen Orust.
En plats att leva på. Kulturellt hållbart och socialt.
Att aldrig behöva lämna ön (oavsett ålder, livssituation).
En ska inte behöva gå över ån efter vatten.
Delningsekonomi, inom alla områden, som blommar.
Nyckelord
Dynamik: Skapa utrymme för det nya – som vi behöver så tydligt nu efter Corona. Livskvalitet och kvalitet = det som vi kan tillföra och utveckla på (östra) Orust. Attraktivitet = för att få besökare och nå utanför den egna kretsen.
Motorer: Kulturen som den fjärde dimensionen i hållbar utvecklingKulturen som bred och tydlig resurs med olika utseende och utformningar Synergier – inte minst att unga och gamla möts och gör saker tillsammans. Men även många andra möten….
Att ta vara på: Det unika! Synergier! Beläggning = ekonomi genom att det inte får bli glest mellan intäkter etc. Bemanning = en effekt av synergier. Fler delar på samma syssla.
Att utveckla: Samspel mellan idéburet och kommersiellt – det måste finnas en ekonomi i botten. Resiliensen. Det generellt överförbara – intressant för VGR Kvalitetsindikatorer – när är det bra? Vad är bra? Varför tycker vi at något är bra? För vem?
En poetisk bild över östra Orust och hur vi hänger ihop, inspirerad av Stormötet vi hade 1:a Mars.
I ett vackert mönster hänger vi redan ihop. Det påminner mycket om Mykorrhiza som är komplexet mellan en svamps mycel och en växts rötter när dessa lever i symbios med varandra. Genom att fina underjordiska svamptrådar tränger in i rötterna, hjälper svampen växten att ta upp vatten och närsalter plus att den får skydd mot patogena organismer, samtidigt som svampen får organiska föreningar från växten. Svampars mycel vet vi är ett av världens bäst fungerande system som inte bara ger näring åt sig själv och de sina utan också har en förmåga att stödja och bidra till andra organismer i sitt upptagningsområde med en unik kunskap om vad som behövs för att alla skall överleva och utvecklas. Nu skall vi bara tänka ut hur vi ska samverka på ett lika sinnrikt sätt.
Roligt att så många kom till Kajutan, att ni kom med så stort engagemang och att ni var så generösa med era tankar och idéer. Nu har vi i arbetsgruppen massor med inspirerande material att sammanställa “tack för det”. Här kommer ni att kunna läsa hur arbetet fortskrider. Inte varje dag (vi arbetar bara 1 1/2 dag i veckan) men regelbundet. Här nedan kan ni se hur KARTAN ser ut när vi fört in allas “pluppar”. Sen lite bilder från dagen.
Eva Petterson från VGRNiklas, Jan och Syrene under grupparbetet.Lina och Elisabet gör ett urval.Det bjöds på hemmagjort.
